Det finns ju ett känt uttryckt som säger att: ... "Kvinnor kan". Och det stämmer säkert ibland. Men jag har klonat och förändrat och verklighetsanpassat uttrycket. Till ett annat på nästan samma tema som säger att: ... "Kvinnor kan... inte ta kritik". Åtminstone om man är chef och som sagt kvinna och jobbar på Sveriges Radio.
Dom påtagligaste "bevisen för devisen" där heter..... Cilla Benkö (VD), Pia Kalischer (musikchef P4), Kerstin Behrendtz (musikred.), Cecilia Bodström (P1?) och Ulrika Björksten (Vetenskapsradion).
Här har ni tjejligan på Sveriges Radion som i stort sett är oemottagliga för extern kritik. Ja, för intern kritik finns uppenbarligen inte, då alla på SR klappar varandra på ryggen. Klubben för inbördes beundran.
Vd'n Cilla Benkö är inte ens intresserad, av vad som sänds i radion. (Åtminstone inte i P4. För hennes dotter och hon lyssnar ju bara på P3..!??) Hon sitter mest i psuedomöten och ägnar sig åt att flyga omkring till radiounioner och annat som inte har med själva verksamheten i huset att göra. Tänk... ja, bara tänk... om
Eva Hamilton (VD, Svt) hade varit vd för SR dom senaste 10 åren. Om hon hade fått chansen att förbättra radion på samma sätt som hon har gjort med Svt. Deras kanaler som numera är "state of the art" i branschen. Dom andra tv-kanalerna spelar inte ens i samma division som Svt. Eva H. är i ordets rätta bemärkelse
verkställande direktör. D.v.s. hon har haft en vision och gjort den till en verklighet.
Pia Kalischer har gått den andra vägen. Hon har (som Cilla B.) inte några visioner alls. Ingen uppfattning om vilka som lyssnar på P4 och lokalradion och hur man skulle kunna förbättra den kanalen rent musikaliskt. För just den potentiella publik som egentligen P4 vänder sig till. I maskopi med sin musikredaktör
Kerstin Behrentdz dränker hon lyssnarna med nästan bara nyutgiven musik. Ofta bara skräp... t.o.m. rent objektivt. Med Kerstin B.'s fäbless för mest unga kvinnliga artister...!? Lokalradions utbud är musikaliskt t.o.m. en tiopotens värre. Alla lokalkanalers musikutbud runt om i landet borde stramas upp och förändras till i paritet med lyssnarnas breda musiksmak. Men ingen på SR gör någonting över huvud taget. Man undrar, varför dom sitter där och bär upp sina omotiverat höga löner från oss licensbetalare. Och att ändra sig... och att skämmas... det är dom för stolta för.
Cecilia Bodström är hon som förstörde Ring P1 genom att förkorta programmet till bara en halvtimma. För att istället lägga in detta trams som "Mediekrönikan". Hon är också teflonbelagd vad gäller extern kritik. Även om varenda lyssnare skulle vilja ha tillbaka Ring P1 som det var förut, så skulle hon aldrig ge sig. För när en kvinnlig chef som hon har bestämt något. Ja, då är det bara så. Oavsett vad... !?!
Ulrika Björksten är redaktionschef för Vetenskapsradion. Eller snarare... Miljöpartiets tredje språkrör. Hon har marginaliserat Vetenskapsnyheterna och tillhörande program till något slags propagandamagasin för klimat och miljöfrågor. På bekostnad av all annan ny och intressant vetenskap och teknik som borde uppmärksammas. Hon är också helt oemottaglig för kritik och nästan obstinat, när hon utsätts för den. Som sagt.... kvinnor kan....... inte ta kritik. Frågan är snarare om dom ens.. kan.. ?!! Åtminstone på SR !!