Google Website Translator Gadget

lördag 26 februari 2011

Bara ett mikrolån fån

Ursäkta "petit moi", men vad är det som är sååååå.. bra med den där låten "Mikrofonkåt" ?? Förr i världen på vinylskivornas tid, ja ... då lyfte man bara på picup'en, när en skiva hade hakat upp sig. Men i det här fallet så går det inte. Nej, för nu påstår man .... att det ska vara så här ...!?

Ett enerverande upprepande av ordet "mikrofonkåt" 23 - 24 ggr och nästan lika många gånger av ordet "mikrofon" ..!??  (" -Hörde du Josefina ... hon vågade säga det där ordet ... sååå många ggr dessutom"). Allt detta till en rytmmaskins bakgrunds-stånkande i 120 bpm-tempo. Jaha, är det detta som kallas "det svenska musikundret" ? Är det så arvet från ABBA förvaltas numera ? Ja, då har man inte stora krav på den musikaliska genialiteten. Och ... det är säkert samma personer som höjer den här låten till skyarna som i samma andetag kan idiotförklara Per Gessle.  Förmodligen sitter de också bänkade framför TV'n under Melodifestivalen ..... precis som barnen framför Kalle Anka på julafton. "Åååå Guuud va' bra ..... och vilka underbara klääääder !! Tycker i all fall ja' .... vad tycker du?"

Lyssna på parodin!

fredag 25 februari 2011

Här avslöjar jag Swedbank .... kanske !?

Fakta:

// Anna Liljeqvist ärver 85.000 kr efter sin far som dör 1993. Hon beslutar att låta sina 5 söner få dela på arvet. Alltså 17.000 kr vardera. Två av sönerna är vid den tiden redan myndiga och tar genast ut sina andelar. Resten investerar Anna i tre olika kapitalkonton (17.000/konto) hos Swedbank, på Gullmarsplan i södra Stockholm. //

Där ska pengarna nu stå och förränta sig tills sönerna är myndiga. Sista gången som Anna får ett kontoutdrag på de tre kontona (på totalt 51.000) är år 1996. Därefter hörs ingenting från banken. År 2010, när alla sönerna har blivit myndiga, tänker sönerna ta ut sina andelar från Swedbank. Anna får då beskedet från banken, att det inte finns några konton registrerade på henne eller hennes söner.

TV-programmet Plus som tog upp det här fallet fick inga relevanta förklaringar från Swedbank, utan de hänvisade till sin lagliga rätt, att bara lagra uppgifter om konton i högst 10 år, från det sista datumet som transkaktioner, kontouppgifter eller kundkontakter i ett specifikt konto har registrerats.

Här anser jag, att Swedbank antingen ljuger eller försöker dölja ett tekniskt misstag eller fel i sitt datorsystem .... år 1996-97. Nu vet vi inte, vilka rutiner banken har (hade) vad gäller årliga utskick av kontoutdrag till kunderna. (kunde kanske vara i max 3 år, om inget händer på kontot) Inte heller hur deras datorsystem är programerat ang. övervakning och statistik på förekommande eller icke förekommande transaktioner på bankkonton. Om inte Annas konton togs bort av misstag 1996-97, så tror jag, att det gick till på följande sätt ........!!??

Jag misstänker i så fall, att banken har ett övervakningsystem av konton, där man efter varje utskick (och/eller efter varje kontotransaktion) lägger en så kallad ”watch dog” i datorprogrammet. En rutin som hela tiden ”vakar” över kontot och när 10 år har gått (utan kontorörelser, etc.), så tar programmet automatiskt bort kontot och ev. loggfiler. I så fall togs Annas konton bort 2006. Eftersom man förmodligen samtidigt tar bort tillhörande loggfiler, så finns det sedan inget spår kvar av något kontot. (D.s.v. om inte Swedbank har en hemlig loggfil över loggfilstransaktioner... som man nu mörkar....??)

Enl. lagen så behöver man inte spara några loggfiler för bankkonton längre än tio år (utan kontorörelser). Därför misstänker jag, att samtidigt som man tar bort kontot, så försvinner loggfilen. Vilket i så fall skulle var likvärdigt med lagbrott och programrelaterat bedrägeri av Swedbank.

Att nu skylla på att det finns så många konton, att det inte finns plats att spara konto-info längre än 10 år är "bullshit talking". Man kan bara nämna, att endast en (1) videofil på 5 min i YouTube antagligen kräver mer minne än alla Swedbanks samlade konto-transaktioner under 50  - 100 år.

tisdag 22 februari 2011

När hörde ni er favoritmusik i P4 senast ......?

Klicka på nedanstående länk och skicka protest-mail till de ansvariga för (SR) P4 lokalradions enfaldiga musikutbud ! (Pia Kalischer och Mats Hermansson, SR.)
Tala om vad ni tycker och ställ dem till ansvar för sin diktatoriska och självgoda attityd. För sitt oansvariga sätt att ignorera lyssnarnas diversifierade musiksmak. För att medvetet och obstinat så flagrant sätta sig på tvären mot licensbetalarnas önskemål om en musikkanal i paritet med deras breda musiksmak.

PROTESTERA MOT P4'S MUSIKUTBUD     NU !!

onsdag 16 februari 2011

Nu tillhör man fotfolket

Man säger ju, att goda gärningar lönar sig. Men, jag börjar nu att ifrågasätta det påståendet. Jag besökte vår lokala galleria i förrgår och märkte att entrén var täckt av polerad kullrig svall-is. Jag kände hur fötterna gled iväg en bit (trots halkskydd på fötterna) och och såg att nästan alla besökare efter mig också halkade omkring där på isen. Därför gick jag direkt till Lindex' (?) personal och bad dem att ringa till förvaltaren för omedelbar sandning. Det skulle dom absolut göra .. genast. Tyckte att jag hade gjort dagens goda gärning och besparat kunderna ett antal onödiga benbrott med allt vad det för med sig. Därför gick jag nu lättad vidare in i gallerian.

Någon dryg timma senare lämnade jag stället för en promenad hemåt. Jag tog sedan en genväg genom T-banans vänthall och just vid entrén for plötsligt min ena fot iväg framåt och träffade en dörrstolpe (?). Kändes som om jag hade halkat på ett blött marmorgolv... typ..  och kände omedelbart smärtan i tån. Ok, jag hade halkat ... trots halkskydd (eller kanske p.g.a.), men tröstade mig med, att jag inte hade ramlat i alla fall. Jag hade lite ont men gick ändå vidare. Ungefär halvvägs hemåt kände jag, att det här går inte. Värken tilltog och varje steg smärtade i stortån. Började medvetet att halta för att undvika en böjning av tån. Jag är oftast väldigt envis och tänkte därför inte ge upp.... för det här. Väl hemma så var smärtan nu påtaglig och att gå som vanligt var inte att tänka på. Nej, inte när man har sparkat in nageln några mm in i stortån !?!

Nu har det gått två dagar och än kan jag inte gå normalt och skulle man stöta emot något ... så skriker man till. Men ..... vad är det här .. i jämförelse med Foppas fot. Tänk så illa det måste vara med den, efter all medial uppmärksamhet under nu flera år. Ibland kan han .."inte spela mer" .. och sedan ska han komma igen. Spela ... aj aj aj .... spela .... aj aj aj...!??? Nu har han visst lagt av (säger han) för gott och jaa ... det kanske inte gick längre, att mjölka ut mera reklampengar från gamla (och nya) blåögda sponsorer. I princip har han ju gått på "konstgjord andning" i flera år. Och ALLA har gått på det !!

söndag 13 februari 2011

Det gäller att passa på

Förresten ..... har ni hört om gubben på ålderdomshemmet som en dag hade fått en tillfällig höjning av testosteron-halten. Han passade då på att kombinera nytta med nöje och satte upp en lapp på sin dörr med texten: "Ett ligg säljes!? ( i sängen - 100 kr, på golvet - 25 kr )".

Det dröjde bara någon timma, så kom en tant i rullstol inrullande med 100 kr i handen. Gubben sken upp och sa: "Jaha ... jag ser, att du vill ha ett ligg i sängen ...!? Näe, sa tanten. "Jag vill ha fyra på golvet".

Lorden från gränden

torsdag 10 februari 2011

Beatles i bilder

Här kan ni titta på bilderna i mitt Beatles-album. Jag har fotograferat dem i böcker och sedan redigerat och bildbehandlat dem. (För bildspel klicka på lilla bilden med pilen i längst ner.) Mycket nöje !
BEATLES-album

What's new pussycat

Jag hörde en amerikansk kille som berättade om, när han och hans kompis en kväll slank in på ett av stadens fik. Det var på 70-talet och jukeboxen var fortfarande ett obligatoriskt inslag i inredningen. Innan de beställde in varsin cola och mazarin, så gick de först bort till jukeboxen och tänkte köra några låtar. Det var då hans kompis fick idén. För en dollar fick man spela 3 låtar och de stoppade in 7 dollar. Sedan botaniserade de bland musikutbudet och valde till slut Tom Jones-låten "What's new pussycat" och tryckte in den .......... 21 ggr i rad.

Andra gången den spelades, så var det knappt någon som reagerade. Kanske tyckte man, att det var en väldigt lång låt ...!?  Tredje gången såg man, att några av gästerna på fiket undrade ..."spelar man den låten igen ??!" När sedan "What´s new pussycat" tonade ut, så upphörde konversationerna i lokalen och en märklig och förväntasfull tystnad spred sig. Vad skulle hända ?

"What´s new pussycat ...waaa o wa o wa wa...". Gästerna på caféet tog sig för pannan, tittade sig omkring och suckade uppgivet. Vad är det för en djävul som spelar den här låten hela tiden ....??!! Det var nu fjärde gången och de två kompisarna tog bara ännu en klunk ur colan. Tittade leende på varandra och riktigt myste. De såg emellertid en svartögd äldre man som nu hade samlat på sig så mycket vrede och adrenalin, att kniven han höll i började att vibrera. Man riktigt kände, att det här skulle inte hålla länge till.

Låten tonade ut och ännu en gång så spred sig denna förunderliga, hotfulla tystnad. Ingen varken åt eller drack nu längre. Alla bara stirrade rakt ut. Sekunderna gick ovanligt långsamt. Sedan ....... "What´s new pussycat ....waaa o wa o wa wa". Mannen med kniven slog näven i bordet så att porslinet nästan vibrerade ner på golvet. Han svor och muttrade  och det var nästan så att kompisarna satte colan i halsen. De såg inte riktigt så kaxiga ut som tidigare. Femte gången var alltså gränsen ...!?

Nu hade en av killarna emellertid tänkt ännu ett steg längre vid jukeboxen och som sjätte låt hade han knappat in en annan låt. Nämligen Tom Jones med "It's not unusuall". När den så småningom efter den vanliga nervösa tystnaden drog igång, så hörde man hur alla andades ut och nästan befriande återgick till fikat och samtalen med varandra. Jaa, ända fram tills låten efter några minuter sakta tonade ut. Då tystnade allt igen. Tiden kröp fram och flera av gästerna stirrade bara tomt rakt ut genom rummet.

....... "What's new pussycat waaa o wa o wa wa" .....!? Sedan gick allt väldigt fort. Man hörde stolar som skrapade mot golvet. Folk som nästan flög genom lokalen och en elkabel som slets av när den i affekt rycktes ut ur väggen bakom jukeboxen. 

måndag 7 februari 2011

Vi fanns

Ingen ska minnas våra skratt
våra lidanden och skrik

Ingen längre se
allt levande
all grönskad prakt

Inget längre finnas till
när solen rodnande
sakta sveper in
med svullnad hetta
smältande slätar ut

Inget ska någonsin vittna
om allt som varit
om allt som kunde bli

Ingen ska veta
att vi en gång visste
att ingen ska veta
att vi
en gång funnits till

(c) LordN

torsdag 3 februari 2011

USA - metastasernas moder

Det finns ett land som har sitt finger med i spelat nästan överallt. Det är naturligtvis USA ! På grund av det … så sitter man nu helt oförmögen till ett adekvat ställningstagande i Egypten-konflikten. Får de inte "kontrollen" över ett ev. nytt annat styre i Egypten, så finns risken att en av deras andra allierade i oljestatsbältet, nämligen Israel, kommer att känna sig hotade. Det som USA bekymrar sig över, är inte människorna i Egypten, utan vem som har makten över Suezkanalen och alla oljetransporter där igenom. Nu är de också fångade i det faktum, att de andra allierade arabländernas folk kanske också vill kasta av sig diktaturens boja och då är problemet i Egypten bara förnamnet på vad som väntar.

Obama är visserligen en mycket duglig president, men felet är, att han sitter i knät på hökarna i militärledningen. Dom har han s.a.s. fått på köpet med presidentskapet och även om han verkar vara offensiv och bestämd i sina uttalanden om konflikten, så är det en bakbunden ledare som talar. USA har sig själva att skylla. Dom är allt för inblandade i snart allting på den här planeten. Självgodheten är pyramidal … för att använda en passande metafor i sammanhanget.

lördag 29 januari 2011

culex tinnitus

Tystnaden
var min bästa vän
henne
tog dom ifrån mig
utan ett ord
fördes hon bort den kvällen

kvidande kvar
förtvivlad hennes gråt
dag och natt
i mitt öra
(c) LordN

onsdag 26 januari 2011

23 miljoner mil från ICA Kvantum


Thailand, Australien och Hawaii i all ära, men här är ett ställe som ingen av er har varit på. Verkligen oexploaterat och genuint. Garanterat fritt från McDonalds är det också. Mat och dryck som gäller här är av typen "bring your own". Några lager med täckjackor rekommenderas också, för det är alltid lite småkyligt. Trafiken däremot är inte så tät här. Det finns faktiskt bara två bilar över huvud taget. Varav en av dem mest har stått parkerad något år eller så. Men ... den andra åker som tidigare ofta ut på sightseeing-turer fortfarande. Det är visserligen en helt öppen kärra, men att kalla den för sportbil vore väl att ta i. Miljövänligt eldrivna är de i alla fall. Laddas t.o.m. med solenergi. Verkligen up to date !

Bilden av kratern är tagen från en av bilarna. Nämligen från "Opportunity" som tillsammans med "Spirit" nu har varit här sedan de landade för nästan 7 år sedan. Ja, ni förstår säkert nu, att det rör sig om Mars. Den "röda planeten" som den kallas. Lite ödsligt kanske, men .... är det inte vackert !?

Ville bara visa att det finns en verklighet utanför vår lilla bubbla, där vi utan att reflektera över tillvaron stressar fram mellan jobb, dagis, gym och ICA Kvantum. En värld som vi här i närbild kan ta del av tack vare människans fantastiska tekniska innovationsförmåga. Bedrifter som nästan aldrig får någon kredit i den struntfixerade sfär som vi tillbringar vår korta tid i.

fredag 21 januari 2011

Snart på Elgiganten: Börje Ahlstedt-filter

Ja, nu har jag då äntligen kopplat in ett Börje Ahlstedt-filter på min TV. Jag orkar inte längre att se och höra den mannen. Jag vet inte, om ni såg honom på Skavlan nyligen (gör det !), men det var ett narcissistiskt spektakel av hyckleri, självgodhet och fullständig brist på självkritik. Han har en klar narcissistisk personlighetsstörning. Så här karaktäriseras en sådan person ...........................

Individen uppvisar ett ihärdigt mönster av grandiositet (i fantasi eller beteende), behov av beundran, brist på empati, börjar i det unga vuxenlivet och finns i varierande samband indikerat av följande:
1. Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga meriter).
2. Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek.
3. Tror att han eller hon är "speciell" och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller -institutioner).
4. Kräver stor beundran.
5. Har oresonliga förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på hans eller hennes förväntningar.
6. Är interpersonellt exploativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål.

Som en talande bekräftelse på ovanstående indikationer berättade han hos Skavlan om, när hans fru och Ingmar Bergmans fru Ingrid von Rosen satt på Dramaten och såg en pjäs med Börje Ahlstedt i (med regi av Bergman) och när Ingrid von Rosen då ska ha sagt till Börjes fru, att "tänk .... att både du och jag är gifta med två genier". Jaa, .... då tog man sig för pannan och tänkte, att vad är det som gör, att en människa blir så mentalt verklighetsfrånvänd och störd...!??

Inte nog med det. Han berättade dessutom om, när Bergman hade sagt till honom under en inspelning, att .... "Börje ... det bästa med dig ... det är, att du inte vet hur pass bra du är".
Och senare i programmet var det så synd om honom för hans svåra barndom. På nedre botten i en lägenhet på lilla Essingen, där pappa var arbetslös och hade blodiga cementexém, medan hans mamma skurade trappor i hyreshusen. Själv målade han om sitt rum till helt svart och läste Strindberg. (Där föddes antagligen geniet ....!??)

Sedan det här hycklandet varje gång han uttalar sig i massmedia, om när han varje vecka på egen bekostnad(!) åker ut till sjukhusen för att läsa dikter för patienterna. Jaa, tänk vad det stora geniet offrar sig. Att t.om. sänka sig så lågt. Det kan inte vara lätt, att hela tiden behöva döva sitt eget motsägelsefulla samvete, genom att så osjälviskt blanda sig bland vanligt folk. Sjuka dessutom ! Och ... GRATIS !!? Men, det viktigaste är ändå , att alla får reda på hans goda gärningar. Det ... är han genialiskt duktig på .. att tala om.

Dom tar verkligen priset

Eftersom jag är intresserad av naturvetenskap, så var man given som vetgirig lyssnare till alla nobelföreläsningarna nu senast i dec. 2010. Det var mycket att ta in men väldigt intressant. Speciellt fysikföreläsningen om grafén. Det nya materialet som kommer att revolutionera vår vardag framöver. Det är ett (1) atomtjockt lager av kolatomer som i sex-kantingar bildar ett nät i "hönsnät-form". Det kan sägas mycket om grafén, men det har helt revolutionerade egenskaper. (fortsättning följer de närmaste åren...)

Men .... av rena farten så satt jag kvar även under ekonomipristagarnas förläsning och jag måste tyvärr säga, att man nästan skäms, när man inser vad riksbanken krediterar dom där räknenissarna för. Det är inte ens några teorier (enl. mig), utan bara vanligt ekonomiskt bondförnuft som man har krånglat till. Dessutom så till den milda grad, att byråkraterna som betalar ut deras löner även fortsättningsvis ska leva i falsk förvissning, att det där är en betydelsefull vetenskap.

Som sagt, ekonomipriset till Alfred Nobels minne ... det borde nobelkommitén snarast glömma bort. Det har för länge sedan spelat ut sin roll. Teorierna platsar inte ens i den teologiska fakulteten längre. Kvalar med nöd och näppe in bland fredagssnacket i fikarummet på arbetsplatserna. Dock inget ont sagt om den intellektuella nivån på fikasnacket. Tvärtom !

tisdag 18 januari 2011

Ödesdigert snesteg

TV'n översvämmas just nu av bilder från det drabbade Australien med dränkta städer, fält och vägar. Förutom att folk och byggnader berörs, så ser man också att djuren lider. Det är bl.a. hundar, nötboskap, råttor och ormar, m.m. På tal om det ... så kom jag därför att tänka på, när jag var i Australien och jobbade. Det var bl.a. i Sydney och på kvällarna så gick vi då och då ut och åt en bit mat i China town. Jag minns speciellt en kväll, när vi satt på en av kina-rest. och spisade. Helt plötsligt så kände jag något som ”dunkade till” på min axel. Jag trodde, att någon hade kastat någonting på mig, men såg ingen när jag vände mig om. Däremot såg jag något i ögonvrån nere på golvet som rörde sig. Det var en råtta som sprang runt, runt i cirklar. Förstod då genast vad som hade hänt. Jag tittade upp i taket och såg där några ventilationsrör alldeles över min plats. Råttan hade naturligtvis lockats dit av matdoften och nyfiket promenerat omkring där uppe på rören. Nu är ju råttor inga fysiker direkt och det som den inte hade räknat med, var väl att friktionen minskar på ett sluttande plan. M.a.o. om man är en råtta, så bör man nog inte titta för ”djupt ner i glaset”, utan helst hålla sig mitt uppe på röret. Nåväl, det hade uppenbart inte den här lilla kraken gjort.

Jag ropade på en kvinnlig kypare och när hon fick se råttan, så sprang hon ut i köket och hämtade en handduk. Med den i handen jagade hon sedan runt bland borden, efter den nu snabbt tillkvicknade och flyende stackaren. Dess dagar slutade emellertid något abrupt under en kinesisk handduk inne i ett hörn av restaurangen och den fördes sedan så omärkligt som möjligt ut genom dörren till köket. Då började man fundera på ....tänk om den hade hamnat på min tallrik och dessutom ... vad skulle det nu hända med den ? Vem vet.... kanske gick den ett riktigt sötsurt öde till mötes där ute i köket...!??

Vi fortsatte dock måltiden men med en viss mental bismak. Något som vi emellertid lätt kunde skölja ner med ännu ett par glas av det goda kinesiska ölet. Värre blev det kanske för de nyanlända gästerna som vi sedan mötte på vägen ut. Jag kommer bara ihåg, att de såg lite förvånade ut, när jag med ett smile på mina läppar välkomnade dem med ett .....”Good luck !”

fredag 14 januari 2011

So special, so what

Bara ta inte på mig
 fan, titta på mig.. istället
se mig
I´m special
so special

omvärlden.. en kuliss ba´
Madison Avenue
ja hela stan, hela världen
gjord för mig
för min skull

passa upp på mig då
lite service.. fan
är man top model
svept i fashion
pudrad i Prada
so special
so what
så då så

kunde spelat violin
pluggat Princeton
läkare
lya på femte
visst, men faan vem orkar

se på mig istället
man är ju ung
for ever… ett tag
men OK
ta lite på mig då
känn efter
jag ÄR ung
so special…

so what
(c) LordN

måndag 10 januari 2011

Nordic crime - ett brott mot mångfaldheten

Man har väntat på, att någon inom bokbranschen själv skulle ta bladet från munnen och säga några sanningens ord om detta litterära fuskbygge "Nordic crime" …!? Dvs den svensk-nordiska deckarhysteri som nu råder överallt.

Som Håkan Nesser äntligen sa i sitt radioprogram "Vinter", så beror inte den här worldwide lanseringen av svensk-nordisk krim-litteratur på unik spännande berättarkonst i nobelprisklass. Tvärtom ! Det är mest bara spekulativ brödprosa som prånglas ut av giriga bokförlag i Sverige och runt om i världen.

Håkan tog upp ett skrämmande exempel, där en utomnordisk förläggare nyss har skrivit ett mångmiljonkontrakt med en helt okänd svensk deckarskribent. Kontraktet gällde 7 st. deckare under några få år och byggde bara på ett enda manus som dom hade läst. Bokförlagens kall är inte längre att försöka hitta och ge ut talangfulla och originella författare. Nej, de har istället blivit riskkapitalister, där böcker bara är spekulativ business. En bestseller …... helst i 30 länder !
Är det konstigt, att bokhandlarna snart drunknar i deckare. Innehållet (i denna hötorgskonst) är av underordnad eller ingen betydelse. Fenomenet i sig själv är sedan länge känt i en annan bransch. Hollywood-filmerna ! Det gäller att producera så mycket som möjligt, så länge som möjligt …....."a never ending story".

Men, som det heter "snus är snus och skit är skit, om än i gyllene dosor" ! Detta gäller i högsta grad den talanglösa och stereotypa deckarhysterin "Nordic crime". Ett korthus som snart kommer att falla …!?!

onsdag 5 januari 2011

HEF (Human Evolutionary Failure)

Jag tänker härmed införa ett nytt begrepp (tror jag) inom vetenskapen. Nämligen HEF. Human Evolutionary Failure. Eller som man skämtsamt kan uttrycka det .... "har ni någonsin sett en hund med tandställning?"

Människan (bl.a.) är en fantastisk varelse med nästan fulländad anatomi och intellekt. Men, bara nästan ..!? För om man tittar in i munnen på de flesta av oss, så ser man baksidan av medaljen. Om man som jag (och många av oss) inte fick möjligheten till tandställning i unga år, så blir den tandestetiska upplevelsen vid en okulärbesiktning inte allt för tilltalande. Tänderna i övre men framför allt nedre käken är ofta sneda och osymmetriskt placerade. Man undrar hur evolutionen så fatalt har misslyckats med att rätta till denna mutation genom årtusenden, medan "djuren" (vi är ju också visserligen djur..!) vad jag vet, har en mycket bättre, snyggare och funktionell tandanatomi. Som jag sa .... har ni någonsin sett en hund med tandställning?

Kan det bero på, att vi som människor inte behövde tänder av stark och symmetrisk karaktär för att överleva och att vi valde våra partners på annan grund än hur snygga tänderna var ..!? Det var kanske inget uppenbart som utmärkte sig bland allt annat i urvalsprocessen.

Hur eller hur så har ju problemet nu förminskats genom dessa tandställningar bland ungdomarna. Men, felet i våra gener kommer därför att bestå och snarare förstärkas genom att vi utnyttjar tandställning. Urvalet av partner kommer inte alls att var avhängigt av hur tänderna egentligen skulle ha sett ut. Därför att vi med mekanisk hjälp nu troligen gör evolutionen en björntjänst. Men snyggt blir det ju ..... för individen själv. Och egentligen ... vem bryr sig .... för om några miljoner år, så är vi inte bara tandlösa ... utan endast ett minne blott.

måndag 27 december 2010

Till er alla, ett .....

GOTT  NYTT  ÅR
2011
________

VÅGOR SOM BRYTER
BRUSAR OCH BRÄNNER
RULLAR IN ÖVER FRUSEN STRAND


I SOLLJUS SOM LEKER
BLIXTRAR OCH BRINNER
FÅNGAT I ISFLAKENS GLANS


 I SNÖFLINGOR SOM DANSAR
FALLER OCH FLYR
JAGAS AV KÖLDEN, RUNT I VINDEN


TILLS MÖRKRET ÅTER
RULLAR IN MOT LAND
EN STELNAD STRAND
EN VINTERDAG PÅ JORDEN
(C) LordN

tisdag 7 december 2010

Här är dom ...........

Anna Ardin

Sofia Wilén


Kan vi lita på de här kvinnorna ?? Skulle Ni göra det ?
Fotografen Sofia Wilén kände sig sviken av Julian Assange efter sitt "helgmöte" och gick därför tillsammans med sin vän sekreteraren i Socialdemokratiska Medborgarrörelsen Anna Ardin till polisstationen i Klara för att göra en anmälan mot honom. Så snart det var gjort och när även Anna Ardin vände sig mot honom så slöt hela det radikalfeministiska gardet inom Socialdemokraterna upp bakom hennes anklagelser mot Julian Assange. Mer än så behövs inte. Enligt feministisk ideologi ljuger inte kvinnor och man ska inte ifrågasätta deras berättelser. Därför var den enda sanningen att Julian Assange gjort sig skyldigt till våldtäkt

Kan det vara ett sammanträffande, att Anna Ardin tidigare har blivit utvisad från Kuba, när hon samarbetade med någon pro-amerikansk feministgrupp (Las Damas de Blanco) som understöds av USA. Hon har även uttalat sig om "De 7 sätten att hämnas på" på någon blogg och är kanske det här ett av de sätten ? Att Claes Borgström (deras advokat) också är nära relaterad till Socialdemokratiska partiet gör inte saken mer trovärdig.

fredag 3 december 2010

Emma Watson

Det verkar som om långt hår bland kvinnor har blivit ett måste numera. Jag förstår inte varför !? Det kanske passar bra för några, men många skulle vinna på att klippa sig "kort", tror jag. Dessutom måste det väl vara jobbigt, att hela tiden (som Maria Montazami) hålla på med att ständigt stryka bort håret från ansiktet.

Titta bara härEmma Watson efter det att hon har klippt sig kort. Kan det bli bättre ? Fräsch och snygg. Det epitetet hade hon kanske även innan klippningen, men hon har fått en helt annan exklusiv stil. Det borde fler tjejer och kvinnor prova på. Istället för att lägga pengar och tid på alla dessa skor och väskor. Ganska meningslösa yttre attribut som nu för tiden tycks ha blivit föremål för en global samlarsjuka. De har snarast blivit som en drog. " Jag måste ha den där väskan ! Ohh.. vilka snygga skor ! Visserligen har jag redan 40 par i garderoben, men ... de är ju så häftiga. " Bästa klippet gör ni kanske hos frisören istället...!?

torsdag 2 december 2010

Wilket lik ??

Nu är han efterlyst av Interpol ... Julian Assange. Wikileaks grundare. Det verkar, som om alla har gått på den här bluffen som nu USA och CIA försöker uttnyttja. Även tydligen det svenska rättsystemet. Hur vet du det, säger då den medialt blåögde. Nej, jag kan inte påstå, att jag till 100% vet hela sanningen i denna affär, men historien har visat, vad USA är kapabla att genomföra. Jag är mest förvånad över, att han inte redan har tagits av daga. Men det kanske vore allt för uppenbart för att USA skulle kunna komma undan med det. Då skulle det nog inte hjälpa med att försöka spela oskyldig inför omvärlden med den frågande retoriken  ......"Wilket lik ?"

Naturligtvis är det aldrig några spår som leder direkt till CIA. Det är dom trots allt lite för smarta för. Nej, det är bullvaner eller andra halvkriminella org. som anlitas förstås. Ingen ska kunna få mig att tro, att det bara är en slump, att det här plötsligt händer samtidigt som han och Wikileaks hotade med dessa avslöjanden av amerikanska dokument. Speciellt inte efter de tidigare för stormakten så generande videofilmerna, etc.. .
Även det svenska rättsystemet vekar falla till föga för trycket från stormakten i väster. Skrämmande.

Kom ihåg detta, när det här en gång kommer att avslöjas. Dock förhoppningsvis inte i samband med en begravningscermoni .... för Julian Assange !??

 Precis nu hör jag på radion, att Wikileaks server i USA har stängts ner från nätet ! Orsaken är det sämsta svepskäl jag hört. Dessutom har Visa och Mastercard bojkottat Wikileaks. Jaa, vad var det jag sa ... USA och CIA ....!?! Dom är inte ens klädsamt diskreta längre.

The mystery - is my religion

- "Ad initium ego eram illic" -   Big bang ---- I was there
-  The mystery ... is my religion
- "Ego sum in meus via" -  Don't know where I´m going ... but I'm on my way

- "Amare Necesse est" - All you need is love
-  I'd luv to kiss ya ... but I just washed mi hair
-  If God is the answer ... what's the question

-  I'm not perfect ... at everything
- "Mens sana in corpore sano" - A sound mine in a sound body
-  I'm schizophrenic ... and so am I

- "Scientia est meus monastica" - Science is my religion
-  Once I was snow white ... but then I drifted
-  Darwin ! ... for God's sake
-  I started from zero ... but now I'm not far away from .. nothing

söndag 28 november 2010

Ett skratt förkortar lidandet

När jag ibland tittar på mina egna blogginlägg, så har jag på senaste tiden märkt, att innehållet ibland tenderar att bli lite ”klagovisa”. Ändå är det bara en promille av vad jag egentligen skulle vilja vräka ur mig. Men oftast har man glömt, varför man blev upprörd efter bara några minuter och tur är väl det, för annars skulle det bli lite väl mycket av den varan. Därför tänkte jag som omväxling att ”dra” några vitsiga historier som jag hörde nyligen. Allt för att muntra upp stämningen lite.

                                                                  ---------
Jo, det var så, att Jesus hade återkommit till Jorden. Denna gång till Skandinavien. Hade skulle bota sjuka och hade därför tagit till sig tre sjuklingar. En dansk, en norrman och en svensk. Han lade handen på danskens huvud och ... vips ... så blev han frisk. Jesus gjorde likaså med norrmannen och inom någon minut så var han också botad från sin åkomma. När Jesus skulle göra samma sak med svensken, så ryggade denne förfärad tillbaka och utbrast .... För Guds skull rör mig inte ! Jag är ju sjukskriven !?!
                                                                  ----------
Barnen hade alla blivit fotograferade och läraren försökte övertyga dem alla att köpa varsin kopia av gruppfotot. "Tänk bara hur roligt det blir att titta på fotot när ni har vuxit upp och säga 'där är Jennifer, hon är advokat' eller 'där är Michael, han är läkare'." En liten röst hördes någonstans ifrån rummet, "Och där är läraren, hon är död." 

                                                                  ----------
- Förresten vet du hur man ska kunna få nunnorna att sluta cykla ...?
- Näee !?
- Jo, man sätter tillbaka sadeln.
                                                                 ----------
En man går fram till en kurvig snygging på ett varuhus.
-Ursäkta, jag har tappat bort min fru. Du har inte lust att prata lite
med mig i några minuter? Kvinnan blir förvånad. Varför? frågar hon.
-Jo varje gång jag pratar med någon som har tuttar i klass med dina så
hoppar skatan fram från ingenstans.

onsdag 24 november 2010

Förskona oss från Kerstin Behrendtz

(kopia på mitt inlägg i opinion. SVD

Pia Kalischer...  , ansv. för P4's musikutbud i Sveriges Radio.
Jag ska försöka, att inte vräka ur mig alla befogade osympatiska ramsor av ilska som kokar inom mig, utan att försöka vara något så när civiliserad. Upprörda känslor för just dig Pia Kalischer, Mats Hermansson och Kerstin Behrendtz som ansvariga för musikutbudet inom P4 riks och lokalradion. I dag är den breda musiken utestängd i stor utsträckning från P4 i radion. Det borde vara mångfald, kvalitet, bredd och djup i Sveriges Radio. Just P4 har som licensfinansierad kanal ett uppdrag att återspegla all musik i Sverige, såväl dragspelsmusik, dansmusik, folkmusik, populärmusik från olika epoker, i olika genrer, från olika länder, men framför allt en musik som är i paritet med den vuxna lyssnarskara som P4 vänder sig till. Istället är det bara nyproducerad populärmusik (ofta svensk) av mycket varierad kvalité. Ja, det är den som dominerar P4 och lokalradion hela dagarna. Oftast enformig och intetsägande mekanisk sequenser-producerad musik. Det är den som helt fyller hela kanalen genom ert diktatoriska enformiga musikval .... dag efter dag.

Hur kan du och de som har ansvaret för P4's musikutbud fortfarande låta Kerstin Behrendtz sitta kvar på sin tron och totalt bestämma utbudet i alla de (trots allt ofta intressanta) program som sänds i P4 riks? Därutöver så är det ju bara er felprogammerade slumpgenerator "Selector" som står för samma eländiga utbud. Framför allt i P4 lokalradion. Den kanal som säkert har den mest diversifierade och ofta vuxna lyssnarkaraktären. Hur kan ni tillfredställa dem med denna trångsynta och helt malplacerade slumpgenererade musik ?

Jag frågar mig ... som representant för alla de mångkulturella P4-lyssnare med bred musiksmak....... var ........ ja, ...VAR ..är all annan musik som finns i ert arkiv med 900.000 låtar ? Varför spelas de nästan aldrig? Aldrig får man höra annat än denna urvattnade "P3-soppa" som ni serverar till era licensbetalare i P4.

Nej, ni sitter där som representanter för SR's inkrökta omvärldsbild. Musikkulturellt inkompetenta och utan något som helst ansvarskännande för era lyssnare och vad som dom uppenbarligen vill höra. Ni kan inte lyssna till kritik utan sitter där som självgoda tyckare med en arrogant teflonattityd och vägrar inse, att ni har misslyckats. För våra licenspengar. Ni borde skämmas !

Ni har verkligen gett "självgodheten" ett ansikte !! Du Pia Kalischer, Mats Hermansson och Kerstin Behrendtz.

tisdag 16 november 2010

Vem kommer att sakna dem ...?

Har svensk massmedia blivit fullkomligt tokiga ? Inte ens om man hittade liv på Mars, så skulle uppmärksamheten vara hälften så stor som nu, när de totalt vältrar sig i denna partipolitiska dynga efter socialdemokraternas s.k. kris. Ett parti på dekis. Vem bryr sig ?! Man följer Mona Sahlin dag och natt, i Sverige och utomlands. Hur många tusentals bilder har det inte tagits nu. Bara under denna uppståndelse. Varför fotograferar dom ? Den är ungefär lika idiotiskt som att ta tusentals bilder på köket hemma. Det är ju exakt samma sak på varje bild. Var kommer denna masshysteri ifrån ? Det finns ju ingen sans i den.

Och ... vem som ska ta över ledningen i partiet ...?!? Man kan ju tro, att det är ett stundande påve-val på gång. Både radio och TV har totalt gått ner sig i denna massmediala pseudohändelse. Är det sossarna som regerar landet? Vad jag kommer ihåg, så förlorade dom valet. Eller ....?!!

Är det något slags självändamål med att ha detta parti kvar. Nu ska de dessutom ändra politiken, bara för att försöka komma åt MAKTEN igen. Vilket förtroende har ett parti som ändrar partiprogram ett par månader efter en valförlust. Dom tror, att Sverige inte kan klara sig utan dem. Vi har klarat oss utmärkt nu i över 4 år .... utan sossar i regeringen. Tiden har sprungit ifrån dem. Denna plakat-politik lurar ingen längre. Förutom dom som alltid röstar på sossarna.  Bl.a. sådana som skulle rösta socialdemokratiskt, även om dom hade en häst som partiledare. Darwins evolutionslära gäller även inom politiken. Den som inte klarar att anpassa sig till verkligheten ..... kommer att dö ut. Och ... vem kommer att sakna dem .... ?!

söndag 17 oktober 2010

Dansbandsklanten

Mina farhågor för den här dansbandskampen som nyss startat i SVT besannades tyvärr omedelbart. Alltså, kriteriet för att kunna kalla sig för ett riktigt dansband, är att vokalisten kan ... sjunga ! Minst 8 av de 10 band som var med i första avsnittet var en gåta för mig, hur SVT hade ansett dem som kvalificerade bland, ... som programledaren sa...., de flera hundra band som sökt dit.

Det kan inte vara möjligt, att standarden är så låg på svenska dansband. Nej, istället tror jag, att det är redaktionerna på SVT/Baluba som inte är kvalificerade för den typen av musikaliska urvalsprocesser inom den här branschen. Dvs de kan absolut ingenting om dansbansmusik, utan tror att den musiken är någon slags melodifestivalsmusik i buggtakt. Skrämmande inkompentens lyser igenom hela den här programidén.

Att banden som detog inte själva inser sin kvalitetsbrist på sångarsidan, beror väl på dålig självkritik parad med en spelglädje, trots allt. Men, när man såg den där blonda sångarens pappa t.o.m. ..... i tårar gråtande, när hans son sjöng på scenen..... ja, då kan man bara säga att....... jag förstår honom. För vad hade den killen där uppe på scenen att göra. Han sjöng ju inte ens bättre än ... mig. Och det är verkligen inget mått på kvalité. Vem som helst från gatan hade gjort det minst lika bra.

Tyvärr så var han inget undantag. Utan bara en god representant för de vidriga sångprestationer som det bjöds på denna kväll med s.k.  ...... "dansbansmusik" i televisionen. Varför tror ni, att de stora välkända dansbanden är just så populära som de är ...?! Jo, för de har en vokalist som ..... kan sjunga !

lördag 9 oktober 2010

Vid sjön Trekanten, Stockholm

Här kan ni titta på mina bilder från sjön Trekanten vid Gröndal i Stockholm. Bilderna visas i ett bildspel till skön musik av Vivaldi. Titta gärna i "fullskärms-format !

BILDSPEL

tisdag 14 september 2010

YOYZA - design-klockor

Besök gärna min nätshop med armbandsur. Varumärket  "YOYZA" är mitt eget och jag har själv designat dem. Det är "state of the art" kvalitetsklockor och de kostar trots det bara 1.800 - 1.900 kr. Tekniskt är det två varianter. En typ helt elektronisk (m. batteri) och en helt mekanisk med rörelseuppdragning (perpetual movement). De elektr. har även tre små "urtavlor" med 3 olika tidsfunktioner.                 Klicka för YOYZA webshop ....

söndag 12 september 2010

Tack YouTube !

Jag förstod tidigt, att internet skulle bli en revolution i samhället och nu visar det sig, att på själva internet så är YouTube det största som har hänt nätet. Alla sociala medier såsom Facebook, Twitter (??!), Netlog och allt annat vad de nu heter, står sig slätt mot YouTube. På YouTube finns "allt" och dessutom i rörliga bilder med ljud  ... oftast. Oavsett vilket ämne eller genre man kan tänka sig, så finns det något sevärt, intressant, häftigt och bildande inom just det segmentet. "Just name it and then find it!"

Det kan vara musik man minns men som aldrig spelas, platser man vill se, föredrag att lyssna till, standup, roliga klipp, produkter som testas, kändisar ... ja, nästan allt i vilket område som helst. Det är bara fantasin för att hitta sökord som är begränsningen. Dessutom kan man själv lägga upp sina egna videofilmer.     Tack YouTube !

söndag 5 september 2010

Lyteskomikens maskerade ansikte

TV4 förnekar sig fortfarande inte, att vara den kanal som kamouflerar vanliga människors tillkortakommanden och brister till reklamstinn och lönande kvällsunderhållning. Lyteskomik i glättig skepnad. De söker med ljus och lykta efter nya programidéer och lönande mjölkkor, där koncepten ofta är, att under skrattets döljande mantel exploatera och förlöjliga människors utseenden, sociala situation och omedvetna brist på självkritik.


De senaste av kanalens försök till denna form av maskerat folknöje är t.ex. ...... ”Världens fetaste familjer, ....Tjocka husdjur, tjocka ägare, .... Dansfeber, .... Biggest loser Sverige, .... Rent hus, .... Idol – audition”. Bara för att nämna de senaste aktuella i raden av liknade produktioner genom åren på TV4. Det är sådant som aktieägarna tjänar reklampengar på. Med Schermans goda minne.

måndag 7 juni 2010

Lord Nilssons egna aforismer

1/ Ingen hellre än självmordsbombaren borde vara ateist.

2/ Om man i Guds namn kan döda en annan människa, vad skulle då inte en ev. Gud göra med den som mördar i hans namn.


3/ Den med svaga argument, höjer istället rösten. Den som är helt utan, höjer sitt vapen.

4/  Om nu någon har skapat oss för paradiset, varför då denna långa och ångestfyllda omväg dit.



5/ Varken den som tror eller inte tror sig komma till himlen, kommer inte att bli besviken.

6/ När 98% i ett land tror på samma religion, då är det tvivlarna som framstår som de mest trovärdiga.

måndag 31 maj 2010

ISRAEL - pirate of the europeans

Enough is enough ! Israel har nu tappat sitt sista lilla anseende, av det som fanns kvar, av vad som kallas ... "en humanitär stat". Nu har man också kvalificerat sig i samma liga som Somalia. D.v.s. en sjörövarstat ! Hela världen borde nu frysa ut detta rövarbandsland. Bojkotta allting som har med Israel att göra. Helt enkelt ge dem den plats som de förtjänar. Ett internationellt utanförskap. De har nu missat den chans som de en gång fick.

tisdag 25 maj 2010

De startar med en repris

Visst kan man tröttna på alla trailers i TV, men det värsta är, att de nu fullständigt har intervenerat själva programmen också. När programmen startar, får man först se alla höjdpunker "i repris". Det kallar jag en riktig glädjedödare. Man vill ju bli överraskad.... under själva programmet ! Inte innan ! Då känns det meningslöst att se resten av progr. !?

Men inte nog med det, för precis före varje reklampaus får man se höjdpunkterna i nästa sekvens (innan kommande rekl.-paus därefter). TV-bolagen är sjukligt rädda för, att vi ska lämna just deras kanal vid reklamavbrott. Därför måste de visa oss allt intressant som händer i nästa avsnitt eft. reklamen. Personligen har jag nästan resignerat inför detta totalt utbredda vansinne och stänger därför av ljudet och tittar ut genom fönstret(!?) vid varje "för-repris" som de tvingar på oss. TV-bolagen förstår inte, att detta beteende är kontraproduktivt. När tittarna vägrar titta och lyssna på dessa meningslösa "för-repriser", så missar de också innehållet i de reklamsnuttar som följer. Tyvärr så har nog annonsörerna inte insett, att de kastar en hel del pengar i sjön.

Nu bryr jag mig väldigt lite om annonsörerna, men tycker att det är arrogant mot oss tittare som härmed blir lurade på konfekten.

söndag 2 maj 2010

Lorden från gränden


Apropå de röd-grönas förslag om kraftiga skattehöjningar för "vanligt" folk ..............

onsdag 28 april 2010

Och det hände sig vid den tiden, att Sverige skulle skattskrivas

Och det hände sig vid den tiden, att från den påtänkta kejsarinnan Sahlin utgick ett påbud att hela Sverige ånyo skulle skattskrivas. Detta skulle bli den största skattskrivningen sedan landsfadern Göran Perssons dagar. Alla blevo förskräckta för att bli skattskrivna. Alla ... var och en i sin by eller stad. Så också Göran Persson i sitt lilla härbärge Övre Torp, med 190 hektar mark så välsignat vackert invid sjön Båven i Sörmland.

Trots att han och hans trolovade Anitra var av Socialdemokratiskt hus och släkt, trodde de, att det även skulle drabba dem. Men, då plötsligt en dag stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem och de blevo mycket förskräckta. Men ängeln sade: "Varen icke förskräckta! Se, jag bär bud till er om förskoning från den av den kommande kejsarinnan påbudna skattskrivningen”. Ängeln höjde sin hand över dem och sade, ”Oroen er icke mer, ty Herren har sänt er välsignelse. Han har idag i ert lilla härbärge någonstans placerat ett gudomligt fribrev. Ni skall finna ett brev som är lindat och ligger i en krubba." Ty, han är Messias, Herren och detta är tecknet.

Plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: "Ära vare Gud i höjden och demokrati på jorden, till socialdemokrater hans välbehag." Såsom varande en gång påtänkt präst förstod Göran då, att ängeln var god och att skattskrivningen inte längre kunde åderlåta dem i sitt lilla enkla bo.

När änglarna återvänt upp till himlen, sade makarna förundrade till varandra: "Låt oss nu gå runt till mangårdsbyggnaderna, stora herrgården och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta."De skyndade i väg och fann snart det välsignade brevet som låg inlindat i krubban i en av gäststugorna. Och när de hade sett det, förstod de, vad som hade sagts till dem om detta brev. Allt som stod däri förundrade dem och de lovprisade vad ängeln hade berättat för dem. I brevet fanns alla de blanketter som voro behövliga för ansökan om härbärgets varande såsom jordbruksfastighet med tillhörande ägor. Således skulle de icke kunna bli skattskrivna för fastighets och förmögenhetskatt. Ty sådan var lagen och lagen var av den påtänkta kejsar Sahlin välsignad.

Hon sade, att de som av Gud och av det politiska systemet hade prisats och förgyllts med höga löner, höga avgångsvederlag och varmhjärtade pensioner skulle på så sätt hedras. Människor av folket som själva hade sparat och arbetat ihop till sina mindre förmögenheter och härbärgen skulle däremot solidariskt beskattas för allt för luxuöst leverne.

Anitra bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta och tackade Gud och det socialdemokratiska partiet för det politiska systemets gudomliga gåvor som nu ytterligare kunde förgylla deras tillvaro i Torps boningar på ålderns höst. Eller ... som Göran Persson sade: ”Man kan aldrig få tillräcklig kompensation för det svåra och ansvarsfulla arbete som vi politiker tvingas underkasta oss.”
”Men, flera guldpenningar finns det ju ännu gott om plats för i vårt lilla lantbrukshärbärge, infogade Anitra och smuttade lite på årgångsvinet till den offrade spädgrisen som Persson hade tillagat på grillen efter en kvällstur på den lilla gräsklippartraktorn. Lantbrukare som han är .....

söndag 18 april 2010

Thomas Östros - en falskspelare

Jag kan faktiskt hålla med Expressens chefred. när han föreslår ..... Skicka Östros till Grekland ! Jo, för när man lyssnar på Thomas Östros eländesbeskrivningar långt borta från den svenska budgetidyllen, så undrar man, om inte riksdagens stipendier för utrikes studier kunde användas bättre. Låt Östros studera ett verkligt statsfinansiellt kaos. På plats i Aten. Istället för att hela tiden skylla allt elände i världen på vår nuvarande regering.

Han rapar ständigt upp sitt mantra om arbetslösheten varje gång han syns och hörs i massmedia, trots att varenda svensk vet (borde veta), att vi nyligen har haft en av de största regresserna i världsekonomin på årtionden. Dessutom spelar han helt omedveten om, att den svenska regeringen har fått det högsta betyget av int. ekonomer, för det sätt som de har klarat Sverige genom krisen. Kanske bäst av alla länder i Europa.

Nej, hoppas verkligen att vi blir förskonade från att få den där hycklande gråsossen Östros som finansminster efter valet ...!!

måndag 5 april 2010

GRATTIS Agneta Fältskog på 60-årsdagen !!

Har den äran på 60-årsdagen ! Du liksom jag kommer också från Småland och vi hamnade till slut i Stockholm. Du är en fantasktisk ambassadör för vårt ursprungliga landskap och Sverige. Du har en underbar röst och en adekvat mild framtoning. Aldrig några divalater. Du är underskattad som textförfattare och kompositör. Ett bevis på det är all musik, du har gjort på t.ex. svenska innan ABBA-perioden, men även därefter genom dina engelska inspelningar som soloartist igen. Hoppas att du får en skön tid framöver och att vi får höra din röst "många gånger än". Titta, lyssna, minns och njut .........

onsdag 10 mars 2010

Nalin Pekgul ... du kränker min hund

Nalin Pekgul ... ! Nu har du bekräftat den åsikt jag hade om dig tidigare. Och en sådan ska representera kvinnorna och folket. Du är ett skämt i svensk demokratisk debatt. Att påstå att en hund är oren, det är faktiskt ett kränkande av ett av denna planets mest omtyckta djur. Vi bryr oss faktiskt inte om, vad du och dina likar tycker om hundar. Vi lever faktiskt i 2000-talet och att då ha en S-kvinna (och f.d. riksdagskvinna) med dessa medeltids-uppfattningar om djur, det är inte värdigt vårt land. Försök att sticka hål på denna 1200-tals-bubbla som ni verkar leva i.

Ni tycks bli kränkta av allting. Nu är det "galna-hund-sjukan" igen som härjar. Dock bara bland planetens mindre logiskt tänkande väsen. Hundarna själva däremot är immuna mot det här humana viruset .... som tur är.

måndag 8 mars 2010

Jag säger bara .....Tiffany Koo

Om ni inte tidigare har sett min bild på högra spalten av den unga lilla pianisten Tiffany Koo, så har ni nu chansen, att få lyssna till ett av denna planets underverk. Det är nästan, så att man blir troende, när lilla Tiffany här så oöverträffat för sin ålder ( 5 år) med elegans och musikalitet exekverar bl.a. både Mozart och Chopin på på den stora flygeln.

Hon är inte bara tekniskt skicklig utan har också en väl avvägd anslagskänslighet och beundransvärd timing. För sin ålder nästan ofattbar. Jag kan lyssna till hennes framförande nästan hur många gånger som helst. Det är sådana här stunder som ger en touch av meningen med livet. Minns var ni först (?) såg namnet Tiffany Koo. En tindrande stjärna är nu tänd och förhoppningsvis ännu länge förbli klart lysande på den musikaliska stjärnhimlen och ..... i våra hjärtan. Tiffany Koo.

onsdag 3 mars 2010

Jag fick en dagsedel

Jag hade bestämt mig för en promenad i det kalla vintervädret. Tänkte kombinera det med att samtidigt slinka in på Kjell & Co. Jag hade emellertid inte ens hunnit halvvägs, när jag fick syn på den. Den låg där för sig själv mitt på den snö-isiga trottoaren. Hade jag kommit några minuter senare, så hade kanske blåsten eller någon annan förbipasserande tagit den. Hundralappen.... !
Mynt brukar man ju se då och då ute på gatorna i vimlet, men när en hundralapp dyker upp så där utan förvarning .... ja, då vaknar man plötsligt upp ur sitt dagdrömmande. Inte för att man hinner reflektera över beloppet, utan mest för att sedlar på marken är något onaturligt i vår vardag.

Normalt brukar jag inte ens böja mig ner, när jag träffar på någon femkrona eller annat mynt som ligger och skräpar. Inte ens om jag själv tappar dem ... faktiskt. Det är inte p.g.a. min ekonomiska status eller brist på respekt för penningar och deras värde. Nej, utan mest för problemen med mina knän. Jag aktar mig numera för att i onödan böja mig ner och är också försiktig med vridningar av knäna. Det blev inte direkt bättre av, att jag härförleden råkade snava på en matta i köket och då fick en ofrivillig vridning innan jag chockad ”fann mig själv” liggande på golvet.

Ibland ber man lite försynt någon person i sin närhet om hjälp, men här och nu längs den långa gatan fanns inte en själ i närheten. Då infinner sig en märklig paradoxal konflikt i hjärnkontoret. Antingen går man vidare utan någon risk för nyförvärvade knäproblem eller så riskerar man det och tjänar hundra kronor på fem sekunders arbete. Dessutom var det just exakt 100 kr som den pryl jag skulle köpa kostade ...!?! Märkligt !?
Dock, jag satte ena foten på sedeln i blåsten, medan analysprogrammet under hjärnbarken med hjälp av lite stresshormoner försökte komma fram till ett beslut. Hur skulle jag nu göra ?! Jag menar ... det är ju inte så, att ett hundra kronor skulle innebära någon märkbar förändring i mitt liv. Plus eller minus hundra på kontot skulle jag inte ens märka. Å andra sidan skulle man ju kunna festa lite. Kanske en räkmacka och ett glas rödvin ..någonstans. Men då gäller det, att det är med just den här hundralappen man betalar. Annars blir det säkert inte av och då åker den bara in bland de övriga sedlarna i plånboken och sedan är det snart glömt. Och ... vad var då glädjen att hitta en hundring egentligen värd ?

Jag minns en gång i Italien. Jag klev på ett ”typ pendeltåg” från Rom ut till ett ställe vid kusten. När jag kom in i kupén, så jag genast en dubbelvikt sedelbunt på ett av sätena, mittemot där jag tänkte sätta mig. Emellertid var det en italienare som också efter mig fick syn på sedlarna. Han märkte dock inte, att jag hade uppmärksammat dem, utan satte sig själv blixsnabbt ner på bunten. Man kunde ju knappast säga till honom, att .... ursäkta .. du satte dig på mina pengar. Dels så var det ju inte det, även om jag hade sett dem först och dessutom så var det väl inte så mycket att bry sig om. Liran på den tiden bestod mycket av många sedlar utan något större värde. Men, det var kul och se den här mannen, när han (som han trodde ... ingen mer hade sett pengarna) med handen trevande under skrevet kämpade med att obemärkt få fram sedlarna. Sedan smög han ner dem i fickan till slut.

Nå .... hur gick det nu med hundralappen, tänker ni !? Vad tror ni ? Hur bra människokännare är ni? Hur skulle ni själva ha gjort i min situation ? Jaa, säg det !? Jag gör väl som Håkan Nesser i sin roman ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö”. Jag överlämnar slutet på historien till er fantasi mina läsare .................!?!

söndag 21 februari 2010

Pandemi-varning !

Jag vet inte, om ni brukar lyssna på Mannheimer & Tengby i P4 på söndagsmorgonen. Programmet har emellertid alltid varit ett fräscht andningshål i det eterburna mediet radio. Nu har det av någon anledning haft oturen (?!), att drabbats av ett s.k. radiovirus. Någon eller flera på redaktionen har brustit i vaksamhet mot denna nationella farsot "parti-politik".

För Guds skull kör något antivirus-progam, förgifta producenten eller gör vad som helst ..... bara ni blir av med inslaget ...... "Politik-kollen" !! Man hade hoppats, att i åtminstone ett program få slippa det här glädjedödande pseudofenomenet "politik" ... men icke sa Nicke. Nu kanske vi måste dras med det här eländet vecka efter vecka ... och .. Gud förbjude ... år efter år.

Så .... snälla, snälla, snälla .... snälla ..lägg genast ner den här smörjan. Skona oss och det här sköna underhållnings-programmet från denna livsdödande ande och mediala mögelsvamp ...... partipolitik !!

måndag 15 februari 2010

Jag tänkte just på att .......

....det var någon i Iran som hade dömts till döden för, att han (som man sa) genom sina protester mot regimen var ... ”en fiende till Gud” !?? Vad vet dom om det ?!! Det är ungefär lika dumt som att säga till ett olydigt barn att ”nu är du en fiende till tomten”. Nu blev tomten arg på dig och därför får du inga julklappar. Föräldrarna skrämmer barnet, genom att göra sig till tolk för någon som de vet inte existerar. Regimen i Iran gör sig på ett liknande sätt till tolk för någon som de bara tror finns. På detta sätt tar de sig rätten att döda en regimmotståndare i hans namn. Det är inte bara förmätet och humanvidrigt, det är också löjeväckande ur en civiliserad och upplyst tänkande människas synvinkel. De är ganska naiva och korttänkta också ..... för vad skulle då inte denne ev. Gud göra med dessa skäggbödlar som dödar i hans namn. Det borde dom fundera på....!?

Jag tänkte också på att ..... i dessa muslimska länder så får ju kvinnorna som mest bara visa sitt ansikte och ibland inte ens det. Det är ganska lustigt, för i Sverige är det snart nästan tvärt om. Jo, för här så blir t.ex. urringningarna bara större och större med åren. Om man ser det ur ett evolutionärt perspektiv, så kommer väl kvinnorna i västvärlden snart att promenera omkring helt topless. Alltså ... jag har inget personligt emot det (!), men feminister och damer i allmänhet pratar ju ofta om den mansrelaterade objektifieringen av kvinnan. Men, vad är det vi ser här ....?! Här är det kvinnorna själva som bidrar till just den kvinnosynen som de nyss så hårt kritiserade. Jag tycker mig se ett ”blottande” av svagheten i den tidigare så högljudda panikmoralen.

Sedan kan man ju fråga sig var självkritiken bland dessa berörda damer och tjejer finns. Visst, en urringning kan vara vacker och estetiskt tilltalande, men när man allt för ofta konfronteras med en bred knotig kotlettrad mellan kullarna eller med ett par skinnpåsar som håller på att ramla ut ... ja, då får man nog påstå, att modet har tagit överhanden över sin egen annars så kritiska självuppfattning, vad det gäller utseendet. Det är självklart upp till var och en att avgöra, hur man vill framstå som representant för det egna könet, men det finns ju något bland vanligt folk som kallas för ”smak med omdöme”.

På tal om vanligt folk .... så kanske ni undrar, vad som menas med ”vanligt folk” !? Jo, jag hörde någonstans en engelsman som uttryckte det på ett ganska roligt och träffande sätt och jag citerar här: ”It's the upper part of the lower middle class”. Och jaa .... det är väl någonstans där .. som vi studsar omkring här i tillvaron.

Jag vet inte, om den engelsmannen bodde (!?) just här, men jag tänkte igår på det engelska samhället Midsomer. Jag undrar, hur många invånare som finns där ? Nu kan det väl inte vara så värst många kvar av ”the upper part of the lower middle class” !? Jag menar, så många som nu har ”tagits av daga” i den där lilla hålan, så börjar det nog snart att bli rätt tunt med folk på puben på kvällarna. Knökfullt lär det väl däremot vara nere på kyrkogården. Tragiskt bara att ingen kan komma dit och vattna blommorna. I och för sig ... de är väl redan vissnade så .. vem bryr sig. Snart får de kanske t.o.m. outsourca polisstationen till Securitas p.g.a. arbetsbrist. Det finns helt enkelt inga kvar att slå ihjäl längre. Även polisen får tydligen sälla sig till utanförskapet. Precis som ”vanligt folk”.
Jag kom bara att tänka på det ...

lördag 6 februari 2010

Aj.. aj.. aj ..!!

Nu får ni sluta tänka på jordbävningsoffren i Haiti. Peter "Foppa" Forsberg har fått ont i handen igen. Tänk på att det är synd om honom och att han kanske missar VM-hockey'n. Så snälla ni ... sätt in 100kr på "pg 90 1950-6" och märk talongen "FOPPA".

Tack för er välvilja.

onsdag 3 februari 2010

Jag är hungrig .... sätt på TV'n

Vad har dessa personer gemensamt ...... Per Morberg, Jähkel & Ulvesson, Alexander Nilson, Tina Nordström, Paolo Roberto, Niklas Ekstedt, Pernilla Wahlgren, Edward Blom, Bo Hagström, Leila Lindholm, Gordon Ramsey, Jamie Oliver, Nigella Lawson och Kylie Wong.
Men, .... om jag då tillägger vilka program i TV som de är ansvariga för, så är det nog ingen tvekan. Hör själva .........

Landet brunsås, Solens mat, Martha Stewart show, Masterchef goes large, Floyd, Rosemary Shrager’s kockskola, Hell’s kitchen, CockAlong, Snabbare än snabbmat,

Nigella, Halv åtta hos mig, Niklas Mat, Edward Bloms gästabud, Gordon Ramsay’s the F-word, Vad blir det för mat, Cockalong med Gordon Ramsay, Leila bakar, Sjön suger,

Anne Mat, Den nakna kocken, Hemma hos Jamie, My China, Leila på landet, Nigella Express, Rick Steins River Cookbook café, Strömsö, Two Fat Ladies, o.s.v

Jaa, man skulle nog kunna hålla på ännu längre. Men jag orkar inte. Lika lite som jag orkar titta på alla dessa matprogram i TV (ja .. förutom Solens mat då ...). Vad är det för gastronomiska perversiteter som har drivit fram det här vansinnet. Är det här verkligen, vad folk vill sitta hela dygnet och titta på i rutan ? Nej, jag tror, att detta är billig och enkel TV-produktion som mest är till för att fylla alla dessa tv-kanaler med någon substans över huvud taget. TV4's morgonprogram är snart bara en enda lång brunch, där Steffo Törnquists enda intresse är, när maten och framför allt ... när vinet ... ska komma in.

För att inte tala om den där ”Per Moberg”. Vem skulle kunna bli hungrig eller till kokkonstens ädla konst inspirerad, när denne osmaklige amatörkock drar fingrarna genom sitt feta långa hår, samtidigt som han med överdriven nonchalans slänger råvaror och mat hit och dit. Han försöker spela någon slags jonglerande machokock, men framstår bara som en patetisk ”wannabee” som har gett äcklet ett namn. Möjligtvis finns det vissa halvperversa kvinnor som tycker, att det är sexigt. Men OK, låt dem då få titta på slafseländet och få sina svettiga lustar och drypande smaklökar tillfredställda.

”Sjön suger” har jag däremot tittat på ibland. Mest för att det är kul, att återse Stockholms skärgårds alla mysiga ställen som man förr båtluffade runt bland. Och så naturligtvis för Jähkel & Ulvesson's nedstämda humor och sköna inställning till livet. En inställning som just där passar så bra .... till mat.

tisdag 2 februari 2010

Vicky Mosholiou - en grekisk gudinna

Jag har en gammal skiva med grekisk musik som jag inte har spelat på länge. Nu har jag bl.a. hittat några av Vicky Mosholiou's sånger med bouzouki-komp på YouTube från den skivan. Det här är underbar musik. Lite sorgsen arabisk touch men mycket mer musikalisk och rytmisk. Dessutom är just Vicky's röst som gjord för den här musiken. Lite mollstämd, lätt hes och inlevelsefull .... men särklassig i den grekiskt nationella musikaliska skolan.

Klicka på Vicky Mosholiou's länk och lyssna själva !

onsdag 27 januari 2010

Uppstigen igen från de döda

Korsfäst, död och begraven... men på 40:e dagen uppstigen igen från de döda. Trots ljudet från de flyende olyckskorparnas kraxande och gamarnas skrämda flaxande reste sig ”liket” upp ur graven. De svarta tidningsrubrikerna bleknade plötsligt och domedagsprofeternas skränande tystnade, när Saab med en rivstart backade ut från bilkyrkogården. Ryktet om dess död var med andra ort något överdriven.

Helbrägdagöraren Spykers Victor Muller hade lagt sin välsignande hand, över den av Dr. GM dödförklarade patienten. Den redan kallnade motorn hostade igång igen. Undrens tid var uppenbarligen inte över. Trollhätteborna hade fått sitt helgon och robotarna i fabriken återupptog med synbar glädje genast sin dans över monteringsbanden.

Men ... genast återvände olyckskorpararna, för att i varv efter varv åter släppa sin unkna spillning ner över massmedia. Fiat-chefer och Scania-direktörer som helt klart känner sig utmanade och oroade över den nya konkurenten, sprider nu med hjälp av vissa journalister åter denna dynga ut över medierna. Man har tydligen svårt att förlika sig med, att riskvilliga och driftiga entreprenörer med nya idéer tar sig in på arenan. Rädsla och avund är nog största orsaken. Uppstickare ska hållas kort.

Nej, ... nu är det dags för folket, att visa hur fel de har. För de som funderar på en ny kärra finns nu snart ett nytt svenskt alternativ. Förhoppningsvis en bil full med innovationer, körglädje, komfort och futuristisk design. Varför inte köpa .... en ny Saab. Man kan ju alltid prova ...!? Om inte annat ... för att för en gång för alltid täppa till truten på de alltid så pessimistiska olyckskorparna.

måndag 25 januari 2010

I giorni dell´Arcobaleno

Som jag kanske har sagt tidigare ..... det bästa med Italien (förutom folklivet och den sköna naturen) är filmerna. De italienska filmerna har det där ogripbara, suggestiva skimret över sig och man slutar genast att tänka på ...”att det är en film”. Man blir liksom en del av handlingen.

Ni som ev. följer tv-programmet ”Solens mat” har kanske också noterat någonting annat fantastiskt med Italien. Nämligen musiken ! Inte bara där i programmet utan också den italienska musiken i allmänhet. Den kan precis liksom filmerna skapa en melankolisk och tillsammans med sången en nästan poetisk känsla av harmoni mellan orden och melodierna. Man hör genast, att det är något känsligt och uttrycksfullt som markant skiljer sig från andra länders mer konventionella musik. Italiensk musik ... helt enkelt !

För flera år sedan så såg jag Tom Ahlands program om Nacka Skoglund. Ett mycket intressant program om ett nästan sagolikt men samtidigt tragiskt livsöde. Emellertid så hörde jag där en låt som återkommande bildade en känslosam bakgrund i samklang med den nostalgiska berättelsen om Nackas mångfasetterade liv där nere i fotbollens land. Jag har sedan dess många gånger undrat, vad det var för en låt, men har aldrig riktigt tagit tag i det hela. Nu tror jag emellertid, att jag har fått napp. Om jag inte minns fel, så är det här samma låt som 1972 var med i Melodifestivalen för just Italien. Det var en man (då yngling) vi namn Nicola Di Bari som i strikt kostym sjöng den här sköna balladen ” I giorni dell´Arcobaleno” .

Den passade så bra i just det programmet, men står sig även utmärkt för sig själv och i andra mer känsloskapande skapande miljöer. Jag skulle t.ex. själv självklart ha med den i mitt Sommarprogram i radion (om jag nu mot förmodan fick den chansen). Det finns även så många andra bra italienska "canciones", men de tar jag upp någon annan gång. Här kan ni dock njuta av just den låten nu .....