Och det hände sig vid den tiden, att från den påtänkta kejsarinnan Sahlin utgick ett påbud att hela Sverige ånyo skulle skattskrivas. Detta skulle bli den största skattskrivningen sedan landsfadern Göran Perssons dagar. Alla blevo förskräckta för att bli skattskrivna. Alla ... var och en i sin by eller stad. Så också Göran Persson i sitt lilla härbärge Övre Torp, med 190 hektar mark så välsignat vackert invid sjön Båven i Sörmland.
Trots att han och hans trolovade Anitra var av Socialdemokratiskt hus och släkt, trodde de, att det även skulle drabba dem. Men, då plötsligt en dag stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem och de blevo mycket förskräckta. Men ängeln sade: "Varen icke förskräckta! Se, jag bär bud till er om förskoning från den av den kommande kejsarinnan påbudna skattskrivningen”. Ängeln höjde sin hand över dem och sade, ”Oroen er icke mer, ty Herren har sänt er välsignelse. Han har idag i ert lilla härbärge någonstans placerat ett gudomligt fribrev. Ni skall finna ett brev som är lindat och ligger i en krubba." Ty, han är Messias, Herren och detta är tecknet.
Plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: "Ära vare Gud i höjden och demokrati på jorden, till socialdemokrater hans välbehag." Såsom varande en gång påtänkt präst förstod Göran då, att ängeln var god och att skattskrivningen inte längre kunde åderlåta dem i sitt lilla enkla bo.
När änglarna återvänt upp till himlen, sade makarna förundrade till varandra: "Låt oss nu gå runt till mangårdsbyggnaderna, stora herrgården och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta."De skyndade i väg och fann snart det välsignade brevet som låg inlindat i krubban i en av gäststugorna. Och när de hade sett det, förstod de, vad som hade sagts till dem om detta brev. Allt som stod däri förundrade dem och de lovprisade vad ängeln hade berättat för dem. I brevet fanns alla de blanketter som voro behövliga för ansökan om härbärgets varande såsom jordbruksfastighet med tillhörande ägor. Således skulle de icke kunna bli skattskrivna för fastighets och förmögenhetskatt. Ty sådan var lagen och lagen var av den påtänkta kejsar Sahlin välsignad.
Hon sade, att de som av Gud och av det politiska systemet hade prisats och förgyllts med höga löner, höga avgångsvederlag och varmhjärtade pensioner skulle på så sätt hedras. Människor av folket som själva hade sparat och arbetat ihop till sina mindre förmögenheter och härbärgen skulle däremot solidariskt beskattas för allt för luxuöst leverne.
Anitra bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta och tackade Gud och det socialdemokratiska partiet för det politiska systemets gudomliga gåvor som nu ytterligare kunde förgylla deras tillvaro i Torps boningar på ålderns höst. Eller ... som Göran Persson sade: ”Man kan aldrig få tillräcklig kompensation för det svåra och ansvarsfulla arbete som vi politiker tvingas underkasta oss.”
”Men, flera guldpenningar finns det ju ännu gott om plats för i vårt lilla lantbrukshärbärge, infogade Anitra och smuttade lite på årgångsvinet till den offrade spädgrisen som Persson hade tillagat på grillen efter en kvällstur på den lilla gräsklippartraktorn. Lantbrukare som han är .....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar