Sveriges Radio och P4 plus

I debatten klagar många på, att för få kvinnor får bli företagschefer. Nu har chefs-matriarkatet på Sveriges Radio ( bl.a. Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Pia Kalischer och Kerstin Behrendtz) själva underminerat alla sina systrars möjligheter att förverkliga just dessa feministiska strävanden. Genom att ogenomtänkt och egensinnigt besluta och genomföra förändringar i SR som helt saknar sunt förnuft. Dessa kvinnor har under säkert tio år ständigt negligerat alla lyssnares kritik. Nämligen att musikutbudet i P4 varit för lite differentierat. Att de helt enkelt struntat i musiken från 50, 60 och 70-talen. Till förmån för den nyutgivna musiken. Det vill säga, att en fjärdedel av P4´s alla presumtiva lyssnare (nämligen 60+) sällan fick sin egen tids musik tillgodosedd. Dessutom i just de vuxnas egen musikkanal, radions P4..!? Och så offentliggör nu plötsligt dessa chefer, att SR ska öppna en speciellt digital(!?) musikkanal för just denna åldersgrupp. Visserligen med ett musikutbud i paritet med lyssnarnas sedan länge framförda önskningar. I och för sig bra. Men… då lägger de upp den som en digital kanal på internet (och i digitalradion.. som ingen har..) . Precis i det medium, där denna åldersgrupp är som minst representerad…!? Hur har de tänkt? Det kommer då naturligtvis bli ett urvattnat P4 i framtiden. Ett P3 light. Där vår musikaliska historia inte längre finns representerad. De har förvandlat P4 till en segregerad apartheidliknande musikkanal. Enligt all logik borde de istället gjort om P3 till en digital kanal. Där i stort sett alla kanalens tänkta lyssnare har tillgång till och använder internet. Och som dessutom sällan lyssnar på analog-radion över huvud taget. Hela denna ekvation går inte ihop. Beslutet som SR nu tagit, präglas av inkompetens och utebliven fantasi. I vanliga privata företag skulle dessa chefer inte bli långlivade. Helt enkelt för att ett konkurrensutsatt företags fortlevnad kräver logiska och rationella beslut. Vilket uppenbarligen inte behövs på SR och SVT.

Denna rekonstruktion av SR föregicks av liknande irrationella beslut av dessa chefer. Vad gäller SR’s programverksamhet och innehåll. Till exempel försökte de blidka alla kritiska lyssnare angående det skeva musikutbudet i P4, genom att skapa två nya musikprogram för den äldre generationens lyssnare. Nämligen ”Lördag med Liza” och ”Efter sex” med Ulf Elving. Men lyssna nu(!)… när sänds då dessa program? Jo, Lizas musikprogram sänds på lördagsmorgonen mellan… 06.00 och 07.00…!?? Och Ulf Elvings program med gamla favoriter sänds på söndagsmorgonen mellan… 06.00 och 07.00..!??. Det vill säga, när de flesta ligger och sover. Detta visar bara, hur långt från verkligheten SR´s chefer befinner sig. Dessa program gjordes bara för att retoriskt sedan kunna säga, att ”vi sänder visst musik för den äldre generationen”. Dessutom är det inte Ulf Elving som väljer låtarna. Utan som alltid annars den allsmäktige Kerstin Behrendtz. Som själv egentligen helst vill spela nyproducerat musik, trots sin ålder. Och gjorde det också under alla år i de producerade programmen i P4, trots all kritik.



En av matriarkatets exekutiva SR-chefer som dessutom tillhör ledningen, Cecilia Bodström. Hon har nu dessutom gjort om P2 till en halv-finsk kanal…!? Plus några bonusspråk ovanpå det också. Numera sänder P2 finska program på morgonen. Men framför allt varje vardag mellan 13.00 och 17.00. Just hela eftermiddagen då många P2-lyssnare istället skulle vilja lyssna på lite avkopplande lätt klassisk musik. Om inte annat på vägen hem i bilen kanske. Eller bara som en skön avstressande musikstund. Nej, det har Cecilia Bodström satt stopp för. Anledningen kan man inte ens gissa. Så ologisk känns den. Mer än att det kanske är politiskt korrekt, att visa upp sig som en invandrarkramare..!? Det var denna Cecilia Bodström som också fick för sig att korta ner Ring P1 till 30 min. istället för 40 minuter. Trots starka protester från lyssnarna. För att istället sätta in ett 10-min. program som de döpte till ”Mediekrönikan”. Där lyssnarnas åsikter på sociala medier skulle läsas upp. Av den krönikan återstår nu bara tre ynka minuter. Som de knappt själva vet, vad den nu ska användas till. Men… ingen vågar ta bort den där meningslösa krönikan och återställa Ring P1 till 40 min igen. För på Sveriges Radio ifrågasätter man inte de högre cheferna. Hur korkade och ologiska beslut de än fattar. Det är väl därför, det ser ut som det gör. Och på den vägen fortsätter det uppenbarligen…!?