Tror nästan att jag förstår, hur det känns att vara beroende av droger. När man var ung och oförståndig, så rökte man ju "naturligtvis". Det hörde liksom till livsstilen på den tiden. Som tur var, så slutade jag med dom dumheterna redan vid 20 års ålder och på den vägen är det. Tack för det beslutet !
Jag har dock inte nu på äldre dar, gjort som P O Enquist. Han började röka i 55-60 års åldern. Med motiveringen att han ändå hinner att dö av någonting annat, innan lungor och artärer börjar bli gravt påverkade av dagligt blossande. Den teorin är jag lite tveksam till. För det första, så vet han ju inte, hur gammal han skulle ha blivit, om han inte hade rökt alls. För det andra, så kommer han trots allt att må sämre och sämre, ju längre han lever. Låter som en paradox, men statistiken är inte riktigt på hans sida, om jag säger så.
Däremot ... så har jag blivit beroende av en annan drog. Jag ska inte säga...tyvärr, för det anser jag nog inte. Tvärtom så gör jag väl som alla missbrukare gör. Förnekar missbruk. Det är som ofta två sidor på myntet och naturligtvis, så ser jag mest, den sida som blänker. Ja, jag har blivit choklad'oist.... eller vad det nu kallas. I början så blev det väl mest, att man åt lite i helgerna ... ibland. Sedan så blev man ju upplyst om, att det är så nyttigt med mörk choklad och då var man inte direkt nödbedd. Gott och nyttigt. Finns det någon bättre kombination..? Tycker inte jag i alla fall. Och.... på den vägen är det. Nu MÅSTE jag nästan ha choklad varje dag. Visserligen inte mycket, men ändå.
Dessutom så tröttnar man lite på mörk choklad till slut och då hamnar det lätt lite "vanlig" choklad i matkassen också. Den är ju lika god...faktiskt. Nästan godare om man man köper lite kvalité på kakorna. Som tur är... så har jag inte fallit för frestelsen att köpa chokladaskar med praliner. För då vet jag, att DÅ .... ja då.. är jag såld ! Men nog stirrar man längtansfullt på dom där askarna ibland, när man passerar godishyllorna i affären. Men, jag har ju karaktär. Faller inte för sådana frestelser. Inte ! Kanske på julafton om man skulle råka få en ask i julklapp. Jag menar, det är ju synd att ge bort en present, man har fått. Eller hur ?! Hör ni, hur jag resonerar ? Är det kanske förnekelse... trots allt. Nej men, jag äter ju inte så mycket ... varje gång. Visserligen varje dag..... men...?
Näe, nu ska jag ta mig " a nice cup of tea" så här på kvällskvisten och avsluta den här rannsakelsen. Jag har visst en liten, ....liten bit Skotte kvar i skafferiet. Vad ska den ligga där för.....egentligen??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar