Virusbärarna

Jag vet inte, vilket århundrade som frimärket uppfanns !? Däremot så tror jag mig veta, att det har sett ut likadant sedan den dagen. Det finns visserligen frimärken med självhäftande baksida, men på något sätt så verkar det finnas dunkla krafter inom postverket som undanhåller oss från den "innovationen".

Jag kan bara gissa, men tror att posten är mer intresserad av att tillfredställa några nördiga filatelisters samlarsjuka, än att underlätta folks frankeringar av sina brev. För ett "riktigt frimärke" ska ju se ut som det alltid har gjort, tycker filatelisterna förstås. För mig är det rena stenåldern att behöva slicka eller på annat sätt grisa ner sig själv och breven med saliv eller vatten.

Dessutom är jag övertygad om, att frimärken är utmärkta som virus och bakteriebärare. När man köper ett frimärke över disk, så har personalen redan nyligen fingrat på sedlar och mynt från tidigare ev. snoriga kunder och kommer sedan att föra deras virus, etc. vidare till frimärkena. Flugfångare fulla med div. smittor som vi sedan ska slicka i oss ...utan vidare. Det blir ju nästan samma sak som om vi skulle slicka på alla sedlar och växelmynt som vi får ...!??  Det låter väl så där ...hygieniskt !?

En annan virusbärare tror jag är .... näsdukarna. Det sägs ju, att när man tar i offentligta dörrhandtag, så överförs lätt alla smittor till handen som ev. finns där. Om man strax efteråt, ska torka sin rinnande  ev. frusna näsa, så är det ju med just händerna som man håller och vecklar ihop näsduken. "Direct injection" .... skulle man kunna säga.

Näe, jag har inte basillskräck, om nu någon tror det. Men, jag är sällan eller aldrig förkyld. Kanske det beror på, att jag ofta tänker mig för, vad det gäller dessa två misstänkta riskbetéenden. Prosit !