Jag hamnade av en slump i den brittiska TV-dokumentären om Juliana Wetmore. Flickan som föddes utan ansikte. Det blev en märklig, omskakande och tankfull upplevelse. Att få se att detta människoöde i all sin skröplighet ändå kunde uttrycka en livsglädje var en påminnelse om de mänskliga psykets styrka och överlevnadsinstinkt.
Jag vet inte varför, men när jag efter programmet funderade över Julianas orättvisa förutsättningar i livet, flög tankarna till boken "Barn skriver till Gud". Jag minns bl.a. några inlägg som jag tror var så här:
(citat) "Käre herr Gud, Vad tycker du om såna som inte tror på dig ? Det är en viss annan person som vill veta. - En vän, Nils"
Eller Maria som skrev så här:
(citat) "Kära Gud, menade du verkligen att girafer skulle se ut så där eller var det en olycka ?"
En annan liten klurig kille med existentiella funderingar uttryckte sina tvivel enl. följande:
(citat) "Om du verkligen kan allt så måste du kunna läsa min hemliga kod:
- VDDL RBT CLIKS NT PSD KLHSM AIFO -
Om du klarar att göra det som står där imorgon, så vet jag. - Daniel "
Lille Bert ifrågasätter heligheten med en mer affärsmässig fråga:
(citat) "Käre Gud. Jag höll min del av avtalet. Var är cykeln ?"
Eller tjejen som verkligen sätter huvudet på spiken:
(citat) "Hur fick du reda på, att du var Gud ? - Pernilla "
Jaa, det kan man rättmätligt fråga sig …!? Dessutom är jag väldigt nyfiken på, vad Juliana skulle skriva till Gud om ? Kanske skulle hon fråga, om "han" även (som det står i texten) "har skapat henne till sin avbild" ….. !? Jag har svårt att se, att hon, som så grymt har lämnats åt sitt öde, står i någon slags tacksamhetsskuld och blir föga förvånad om hennes ev. brev kommer i retur. Stämplat med "Return to sender. Address unknown."
Cornelis sammanfattar Julianas situation så bra i sin sång …… "Somliga går i trasiga skor. Säg vad beror det på ? Gud fader som i himlen bor, kanske vill ha det så ? "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar