Och ändå var det så länge sedan....

Mårten Trotzigs gränd är den smalaste gränden i Stockholm. Förmodligen den brantaste också..!? Den ligger i Gamla Stan och går från Järntorget (i slutet av Västerlånggatan) upp mot Prästgatan och är faktiskt till största delen en lång trappa.   (Foto: LordN)

Och ändå var det bara några veckor sedan...!??

AZIMUT 50 fot,    Ekensberg, Stockholm     (FOTO: LordN)

Karin Adelsköld - passionerad prylnörd

Karin Adelsköld  (Fotograf Theresia Köhlin)

Karin Adelsköld är en kunnig och skön kvinna på många sätt. Förutom att hon är attraktiv (tycker jag) så är hon något så ovanligt (bland tjejer) som teknik och pryl-intresserad...!?! Och hon skäms inte för det, utan visar att teknik kan vara spännande och kul, om man bara orkar att vara lite intresserad.

Hon driver teknikbloggen för tjejer Lillagumman.se, sitter i Kungliga Ingenjörsvetenskaps Akademiens näringslivsråd och har de senaste åren jobbat som teknikexpert i Nyhetsmorgon TV4, Go’kväll i SVT och i P4 Extra. Hennes motto är att teknik måste presenteras med mer passion och mindre prestanda och att alla måste med på tekniktåget! Dessutom så är hon stand-up´are, föreläsare och moderator vid olika evenemang.

Hon har även en egen websida som ni kan hitta HÄR ! Där finns även en av Karins föreläsningar. Den här handlar om internet (30 min.)och kan ses direkt HÄR.

ISRAEL - Pirates of the mediterranean

Nu är lekstugan på tv-bolagen helt öppen för amatörerna

Såg ni "Dokument inifrån" och inslaget om våra pensioner som sändes häromdagen....!? Kan någon förklara för mig, vad meningen var, med att ca. var 20:e sek "flasha" in en bild på Christer Gardell i flygstolen under några millisekunder. Under hela programmet dessutom. För det första så var det fruktansvärt irriterande. Man kunde inte koncentrera sig på innehållet i programmet, när detta trams hela tiden avbröt det hela. 

Nej, nu får man ta dom här ansvariga snorungarna i örat och förklara för dom, att den här lekstugan från och med nu är stängd...!!! Dessutom..... varför skulle Gardell genom det här tilltaget framställas som ansvarig för vårt dåliga pensionssystem. Dumt och barnsligt bara.

Det verkar som om den där s.k. tv och dator-spelande generationen nu har växt upp och fått fritt spelrum i redigeringsrummen av cheferna. Inte bara på SVT, utan snart sagt i hela video och filmbranschen...worldwide...!??! Det har blivit en komplett galen lekstuga för amatörer. 

Det här med att rörliga bilder ska vara synergonomiskt utformade för att vi människor över huvud taget ska orka titta under längre tider än halvannan minut, nej.. det verkar det inte vara någon i ledningarna för tv och film-bolagen som orkar reflektera över. De är väl fullt upptagna med balansräkningar och att uppfylla möteskvoten.

Nej, nu får det vara slut på den här lekstugan bland filmmakare, redigerare, regissörer och fotografer. Allt har numera blivit s.k. dogma-produkter, där man aldrig kan vila blicken på någonting längre än en eller två sekunder som längst. Dessutom så ska det hela tiden zoomas fram och tillbaka. Panorera hit och dit utan en tanke på att skärpan då går helt förlorad. Fotograferna kan inte heller ens hålla kameran stilla längre. Nej, nu ska det tydligen t.o.m. vara så, att det ska flackas med kamerorna och man ska vara ostadig på hand, när man filmar. Några har fått för sig, att det då blir mer verklighetstroget. Det känns mer live s.a.s.. Trams...säger jag ! 

Fullkomligt vansinne att utsätta tittarna för den här tortyren för ögon, balanssinne och allmänt välmående. Man har verkligen släppt lös amatörerna inom den här branschen. Och det värsta är.... att ingen säger ifrån ! Vad gör man för att förhindra den här utvecklingen ? Vad kommer t.ex. ansvariga på SVT och alla andra kanaler att göra ? Ja, det kan man fråga sig.....

Not so Hollyweird

Margareta Svensson (Hollywood-frun) har gjort en mycket cachig låt. Inspirerad av Gunilla Persson kallas låten "Hollywood... Hollyweird". Margareta har en härlig röst ! Lyssna själva. Den känns redan som en hit...!?

För han ba'..... å då sa ja' ba'

Klev på tunnelbanan vid Östermalmstorg igår och satte mig ensam på en 4-sits plats. Ett par stationer senare så stormar tre tjejer i 20-års-åldern in i vagnen och sätter sig på dom lediga platserna bredvid mig. Det är alltid trevligt, när man får "sällskap" av några kvinnliga väsen i den annars så stereotypa omgivningen som en tunnelbanevagn är. Men, det här var inga helt vanliga tjejer. Det var som ett helt nytt universum plötsligt hade fyllt hela rummet omkring mig. Förutom att dom tuggade tuggummi konstant och pratade i mun på varandra, så hängde dom där ilsket vita in-ear-lurarna ner från öronen, självklart avslutade i varsin Iphone-mobil....!?! Samtidigt som munnarna gick oupphörligt på dem, så satt alla och skrev febrilt på var sitt sms.... trots sina silvermålade opraktiskt långa naglar. Allt detta samtidigt som dom diskuterade den musik som var och en lyssnade på. Under tiden som dom även visade varandra bilder på sig själva i mobilerna och högljutt kommenterade dom. En av tjejerna lyckades även att hålla en spegel i handen för att kunna bättra på läppglansen en aning. Det kunde (Gud förbjude) har varit för lite av den varan..!?

Jag tror, att en av tjejerna blev lite förvirrad, när hon antagligen fick se, att jag satt och log åt hela spektaklet. Kanske var mitt ansiktsuttryck en aning allt för mycket fyllt av ironiskt, von-oben-medlidande, för hon började genast fumlande att leta i sin handväska. Det skulle bara visa sig, att hon antagligen kände sig lite allt för understimulerad....  trots allt...!? För upp ur väskan så halar hon en Ipad !! Hon letade där upp någonting som tydligen hennes mamma(?!) hade skickat och som alla kommenterade glatt...... samtidigt som sms-skrivandet under tiden fortskred med samma intensitet. Sedan så tycke väl en av tjejerna, att hennes musik i lurarna för tillfället inte var så stimulerande, så hon ville även lyssna på en av dom andras musik....också. Så därefter så satt hon sedan med en lur från respektive mobil i öronen. Det där med stereo verkar inte vara så viktigt nu för tiden..... vad vet jag..!? Jag var så fascinerad av hela teaterstycket som uppspelades live mitt framför mig, så jag minns knappt inte någonting, av vad dom egentligen pratade om. Men, min känsla efteråt säger mig, att det nog inte var världsproblemen som avhandlades. Antagligen något betydligt mer lokalt.... om jag säger så. Dock minns jag, att någon sa......"..och då pussade han på mig"....!? Antagligen så var det väl den nivån som konversationen svängde runt !?

Dom säger ju, att kvinnor har bättre simultanförmåga än män och kanske var det här det mest påtagliga beviset på den teorin som jag har upplevt i mitt relativt långa liv. Om jag bara hade haft samma simultankapacitet, så kanske jag hade kommit på tanken (tankar som jag ibland brukar leka med), att ta upp min egen mobil. Bläddra fram en adekvat bild och sedan säga: "...men kolla ba' här då.....e' han inte snygg.... den här killen ...eller e' han snygg...?? Tycke' i alla fall jaa' ......ba' !?!

I Sverige får man inte säga.... neger..!?!

Exakt när bestämdes det, att ordet "neger" inte får sägas i Sverige ? Är det lika "förbjudet" att säga ordet i Danmark, Estland, Nederländerna, Norge, Tyskland och Ungern. För där heter det också exakt likadant ! I ytterligare 10 länder heter det ungefär likadant. Typ... negro, neekeri, negru, negeris,.... etc., etc. ! Frågan är om världen också ska ta bort orden.. negro, niger, nigra och negru...( som betyder "svart") från språken spanska, latin, esperanto och rumänska...??? Kanske Sverige också har bestämt, att alla dom här orden i omvärlden är kränkande i sina respektive länder..?! Jag vet inte ! Jag bara undrar.

Någonstans bland alla skuggorna står tomten

JAG TROR,... JAG VET !       JAG ÄR ÖVERTYGAD OM, 

ATT HAN FINNS.

I väntan på nya tider

Jag har inte haft något armbandsur under lång tid, men har nu blivit en aning trött på att tvingas ta upp mobilen, varje gång man ville se, vad klockan är. Så.... jag tog med mig mitt "gamla guldur" till gallerian för att sätta in ett nytt batteri. Jaha, vad är det för klocka, sa expediten. Jag visade upp den och hon sa: " jaså...ett guldbatteri.....då blir det 295 kr. Du kan hämta den på torsdag (dagen efter). Vadå "guldbatteri" sa jag. Näe, jag menar batteri till guldklocka, rättade hon sig.

295 kr (??)...... sa jag och lämnade affären med klockan kvar på armen.... för en gångs skull utan att argumentera emot. Jag ska inte KÖPA en guldklocka, tänkte jag och försvann ner för rulltrappan. Men det är klart ordet "guldbatteri" kan säkert lätt förväxlas i munnen med sådana priser på menyn.

Nej, hem istället och kolla på nätet efter ett ny armbandsur. Jag letade bland mina tre favorit-design-märken (alla danska...!?) och efter en halv dags letande, så hittade jag... DEN. The one and only. Men som det alltid brukar vara, när man har bestämt sig för någonting.......ja, då är det slutsålt. Inte en klocka någonstans i lager. Jag letade som en galning överallt, men inte hjälpte det. Typiskt...tänkte jag  !

Efter en natts vila så återupptog jag Scotland Yard-uppdraget nästa dag. Som en skänk från ovan så fann jag plötsligt en nätshop som faktiskt hade den kvar. Men.....i USA...alltså !?! Nåja, spelar roll. Det var bara att fylla i alla uppgifter och be en bön. Det brukar fungera....för det mesta. Ni kanske undrar, vad det är för märke på klockan. Som sagt så är den alltså dansk av märket.... OBAKU. Kan verkligen rekommendera det design-märket. Kolla själva på www.obaku.com  !

Min klocka finns dock inte med där. Förmodligen så är den utgången ur sortimentet..?!? Vad vet jag ?! Så nu är det bara att vänta och se...! Priset....?? Jaa, man kan säga, att den kostade mindre än 3 X batteribytet, inklusive frakt från USA. Den här kan jag nog byta batteri själv på, tror jag. På guldur så måste man först ta bort kronan och i hålet blåser man in luft under högt tryck, så att glaset lossnar. Därefter så tar man ut hela verket, för att komma åt batteriet som sitter längst bak. Det svåraste är tydligen att sedan få ihop allting igen. Visarna kan lätt hamna på sniskan, m.m.   Så..... det är klart..... skulle jag själv göra allt det där jobbet. Ja, då vore nog 295 kr det minsta, jag skulle debitera. Med andra ord: Köp aldrig en guldklocka där bakstycket inte kan tas bort !

Alltid på en söndag

Söndagar är dagarna för inre reflektion över veckans händelser och tankar. Ja, åtminstone borde det kanske vara det... !? För någon gång så måste man nog stanna upp och utvärdera saker och ting. Fundera på vad som är viktigt och vad som man kan lämna bakom sig. Kanske få lite ny energi och inspiration till nya projekt som ev. kan bli förverkligade längs livets brokiga stig. Ett annat sätt att få livsandarna att vakna är att promenera. Gärna då lite längre om fötterna och hälsan tillåter. Det verkar som om promenader tycks ha samma påverkan på vår hjärna som vanlig meditation. Omvärlden försvinner i periferin och man blir mer fokuserad och kreativ. Tankarna tycks frigöra sig från jagets egna mentala bojor och kanske är det också den ökade blodcirkulationen som ytterligare bidrar till den effekten.

Jag hörde förresten idag om en riksdagspolitiker som nyligen hade lagt in en motion, om hur ledamöterna där skulle få bättre kondition. Han (eller hon) ville, att man skulle stänga av alla rulltrappor i riksdagshuset. Helt enkelt tvinga dom att använda sina egna ben till att gå upp och ner i trapporna. Över 3.000 motioner hade visst kommit in till höstens inlämning och man undrar bara då, om resten av motionerna hade samma genomtänkta genidrag. Den här inlämnaren av motionen kunde uppenbarligen inte tänka speciellt längre än till sin egen fysiska status. Att det finns många människor med div. handikapp och tillfälliga eller långvariga kroppsliga problem bland oss medborgare, ja den tanken verkar inte ha haft speciellt bra jordmån där, för att kunna växa till sig. Mitt gamla devis att halvera antalet riksdagsmän fick härmed åter igen ny näring.

Jag vet inte, om ni brukar lyssna på Mannheimer & Tengby på söndagsmorgonen, för det är alltid lika kul att lyssna till Anna Mannheimers självutlämnande och fantastiskt roliga filosofier och händelser som bara hon kan se och sedan förvandla till radiounderhållning. Jag kan inte återge hennes härligt personliga sätt att berätta, men hon berättade om en dag, när hon var ute och handlade. I varuhuset så fick hon plötsligt se en stor fet och slö fluga som satt och dåsade någonstans bland hyllorna. Eftersom hon har en katt som älskar att leka och hoppa efter flugor, så fick hon den fantastiska idén, att den här flugan skulle nog vara en perfekt lekkamrat och munsbit för katten. Så hon tittade sig noga omkring, så att ingen skulle se, när hon tog den slöa flugan och försiktigt stoppade ner den i en liten ficka (man kan riktigt se henne där i varuhuset oroligt tittande sig omkring). Efter att sedan ha forslat hem flugan på spårvagnen, så upptäcker hon väl hemma i villan, att flugan tyvärr hade dött. Jag tvivlar på, att katten blev speciellt upplivad av den döda insekten, men hennes berättelse visar bara på, vilken rolig och fantastiskt mentalt frigjord människa hon är...... Anna Mannheimer ! Love her !

Vi hyrde just precis ut den sista.....!?!

Om du ofta glömmer att köpa tuggummi.....

Hörde just att äldre med få eller dåliga tänder som inte kan tugga ordentligt, dom blir lättare dementa, då blodflödet i hjärnan blir sämre. Vi som tuggar mycket tuggummi kan bara tacka och ta emot den EXTRA informationen........!?! Fast det är klart..... om någon vecka, så kommer väl någon rapport om nackdelarna med att tugga för mycket. Säkert tuggmummi också ! Men, just det... tugget... vill man kanske inte lyssna på.... !??

Ring.... om ni hinner...!?

Finns det något värre än kontraproduktiva chefer som bara måste göra förändringar.... what so ever. För att visa att dom finns och har något viktigt att göra. Chefen för P1 på Sveriges Radio Cecilia Bodström kan vara en av dem..!?

Ett av dom mest omtyckta programmen i P1 är antagligen "Ring P1". Jag har ofta tyckt, att programmet t.o.m. borde vara längre än 40 min. Kanske 50 min i alla fall...!? Vad gör då vän av förändringar..? Jo, någon kommer på den idiotiska idén att istället förkorta programmet till 30 min. Bara för att fylla den tiden med den mer eller mindre meningslösa "Tidningkrönikan" och någon slags populistisk blogg och twitter-analys. "Måste hänga med i tidsandan".... tänkte säkert någon på SR..!? Trams !

Tidningskrönikan har för länge sedan spelat ut sin roll. Att varje dag få reda på vad politiskt fixerade chefredaktörer tycker om sina partimotståndare, det är fruktansvärt tjatigt och förutsägbart. Meningslöst helt enkelt. Och.... 5 min blogg och twitter-åsikter vad ska det fylla för funktion. Bättre att läsa dom själva på nätet, om man är intresserad. Jag bloggar som ni ser själva, men jag och alla andra behöver inte SR som någon slags summarisk annonstavla för bloggar som NI har valt ut.

Nej, nu ska Ring P1 bli ett program som programledaren ska stressa sig igenom. Hela tiden måste avbryta och säga..... att fler står på kö, så... "nu måste ni lägga på".... genast. Kom till sans och omvärdera den här galna idén med att förkorta programmet. Förläng det istället ! Dom där 15 min innan (förut !) var ju ändå bara repriser fr. tidigare på morgonen. Säkert 75% hade redan hört dom, så den tiden skulle passa bra till att förlänga Ring P1...... istället. Tänk om ! SR har säkert någon adekvat bortförklaring (som vanligt) tyvärr..!? För....att erkänna ett misstag.... ja, det är uppenbarligen mycket svårare...än att ogenomtänkt bara ändra i programlistan med ett pennsträck.