Jag hörde klockradions nyheter långt, långt borta och insåg, att jag höll på att vakna. Kroppen var inte alls överens med mitt spirande nyutslagna medvetande utan vägrade konsekvent att lyda varje uppmaning till muskulär aktivitet. M.a.o. .... jag kände mig helt utslagen trots 8-nyheternas pockande på uppmärksamhet.
Det var först, när Honeycombs låt ”Have I the right” började rycka i mina ögonlock som jag helt förstod, att en ny dag försiktigt gläntade på fönstret. Jag sträckte på min stela lekamen, men blev bara ännu mer påmind om hur skönt jag egentligen låg. Varför skulle jag redan tvingas upp i denna tidiga timma .....!?
Det var just då, jag kom ihåg henne. Schapelle ! Den unga australiska kvinnan, vars öde hade spelats upp inför mina ögon på TV-rutan kvällen innan. Hur var just hennes morgon idag? Var det troligt, att hon ville ligga och dra sig där borta på det skitiga golvet i Jakarta-fängelset ?! Var det över huvud taget möjligt att sova i denna stinkande fuktiga värme. Hon vet säkert svaret, för nu har hon tillbringat 4 år i detta påtvingade helvete. Nu är det bara 16 år kvar ! Sexton år ...... där varje dag (liksom hittills) kommer att bli en meningslös kamp mot den totala förnedringen och det faktum, att en s.k. rättstat med pseudojuridisk suveränitet .... helt cyniskt har tagit livet ifrån henne.
Med all sannolikhet oskyldigt dömd för marijuanasmuggling av denna domstol vars ledamöter och lakejer tycker, att pengar och mutors värde har ett större värde än samvetet för, att medvetet krossa en oskyldig människas rätt till ett okränkbart liv. Ett tryggt liv som i hennes fall i Australien tillsammans med sin familj och sina vänner. En framtid med kanske en egen familj och barn. Detta har de berövat henne endast för att få visa sin makt och att inför omvärlden kunna statuera exempel. Så lättvindigt leker man med människoliv i denna skendemokrati på Bali. Alla indicier och sannolikheter till förmån för hennes oskuld, har det valt att tjurskalligt ignorera. De passade helt enkelt inte in i deras förutfattade och korrumperade vardag.
Det avgörande var väl trots allt ändå avsaknaden av de vanebildande mutor som ingen som förväntat åter fyllde deras uniformsfickor med. Däremot slösade de själva pengar på att muta plakatbärare utanför domstolen. Ett patetiskt och uppenbart alltfört transparant försök, att försöka ge ett trovärdigt intryck av landets folkvilja. Att folket egentligen skulle vilja se Schapelle Corby hängd, är lika lite trovärdigt som att Bali skulle vara en rättstat.
Att Australiens folk inte bojkottar all turism på Bali är förvånadsvärt. Vi borde också göra detsamma. Nästa gång kan det vara du eller någon annan som har fått narkotika planterat i baggaget och då hjälper inga indirekta bevis eller sannolikhetheter för att övertyga dessa korrumperade s.k. domstolar. Summariska rättegångar där allt för ofta oskyldiga drabbas av livslånga fängelsestraff. En ofattbar omänsklig tortyr med statens goda minne.
Scapelle .... jag tänker numera ofta på dig och din situation där borta i detta stinkande, varma och fuktiga helvete. Jag uppmanar alla, att själva gå in på Scapelles hemsida och stödja kampen för hennes återupprättelse. Gör det !! (Sök på ”Schappel Corby” !)
Om ni känner er flygfärdiga och har en miljon ..eller så ... som bara ligger och skräpar, ja då har ni ett utmärkt tillfälle att sätta sprätt på den nästa år 2010. Då börjar man i USA att sälja detta "sportbilsplan" till de frihetslängtande som kanske tröttnat på sin Ferrari och vill sälja den för att få se världen lite grann från ovan istället.
